O.K. I så fall bifogar jag mitt förändringsförslag till Partiprogrammet tillsammans med en fråga som uppkom i samband med mitt genomläsande av programmet. Jag skrev det i Word, där jag också markerade alla förändringar jag gjort med röd färg, men de framgår dessvärre inte när jag klistrar in texten här på forumet, märker jag:
Hej. Eftersom jag nyligen blivit intresserad av svensk politik, och därefter blivit uppmärksam på existensen av det politiska partiet ”Aktiv Demokrati, har jag även tagit mig för att på eget initiativ genomläsa och redigera detta parti´s parti-program, vilket jag anser i sin nuvarande form på partiets hemsida är behäftat med en del språkliga brister, vilka jag anser mig i någon mån vara kapabel att kunna åtgärda i en konstruktiv riktning.
Vid utförandet av detta åtagande har jag dessvärre nått en punkt i parti-programmet där jag inte riktigt begriper sammanhangen i det… det är punkten där det står, citat:” För att skapa en kontinuerlig process är sammanställningen av prioritets-listorna något annorlunda än i vanliga fall ”, slut citat. Eftersom jag betraktar mig själv som en nyfiken och samtidigt flexibel person, hoppas jag att någon mer erfaren person inom partiet kan ge mig svaret på min således uppkomna fråga…: Är en kandidat-version av parti-programmet att anse som ett framlagt förslag i en inom partiet pågående kontinuerlig omröstning om gällande partiprogram, vilket är att betrakta som en demokratisk versions-hantering av parti-programmet inom partiet, och som sådant utgörande en del av en existerande, på partiets websida publicerad sammanställd prioritets-lista?
Förändringsförslag till partiprogram…
Bakgrund
Aldrig någonsin i historien har människan kunnat dela med sig av och ta emot tankar, information och kunskap så lätt. IT är ett verktyg som frigör och berikar människors tankar och idéer om frihet.
Vårt samhälle är nu väldigt olikt det samhälle som fanns bara för femtio år sedan, och det är totalt förändrat jämfört med hur samhället var för drygt hundra år sedan, då de flesta av dagens politiska partier och deras ideologier växte fram. Det var då det nuvarande politiska systemet formades som en effekt utav industrisamhällets framväxt.
Nuläge
Med hjälp av IT har vi numer snabb och effektiv kommunikation av tankar och idéer. Informations- och kunskaps-överföring sker blixtsnabbt över alla gränser med hjälp av mobiltelefon och internet, via bloggar och Wikipedia, Twitter, email och sociala medier som t.ex. Facebook.
Men det demokratiska systemet har inte utvecklats i takt med samhällets utveckling. Idag kan vem som helst skapa en kraftig opinion i en aktuell politisk fråga, men det blir en indirekt påverkan, utan makt att kunna påverka det direkta beslutsfattandet vare sig inom kommun, landsting, riksdag eller EU.
Vad AD vill
AD vill förstärka och modernisera demokratin med representativ direkt demokrati. Det innebär att du --- med AD som parti kan rösta direkt i sakfrågor som engagerar dig. På så sätt slipper du ta ställning till paket av åsikter från olika partier vid val, där du inte har något inflytande alls i enskilda frågor nu, eller under hela mandatperioden. Med AD får du --- makt att påverka beslut mellan val.
Varför rösta på AD?
Ju fler röster AD får i allmänna val, ju fler mandat får AD. Ju fler mandat, desto mer kan du direkt påverka i sakfrågor som engagerar dig. I andra frågor som du inte vill rösta om, eller inte anser dig ha tillräcklig kunskap om för att vilja ta ställning i, kan du överlåta din röst till den du har förtroende för. Det kan vara t.ex. miljöfrågor som du överlåter till naturskyddsföreningen eller annan privatperson.
Med AD kan du med din röst direkt påverka i sakfrågor som engagerar dig. I AD kan du även själv ta fram förslag som sedan drivs vidare med hjälp av AD:s direktvalda representanter. Med din röst kan du påverka i flera sakfrågor samtidigt, oavsett om det är inom kommun, landsting, riksdag eller EU.
AD är inget politiskt parti som drivs av traditionell politisk ideologi i en skala från höger-vänster eller över rött-grönt-blått. AD vill bara förstärka demokratin och ge dig mer makt i politiska beslut, så att du ska få vara med om att besluta i frågor som engagerar dig, när du vill och kan, på vilken nivå som helst.
Nya sorters maktstrukturer
Till en början kommer Aktiv demokrati att innebära en frisk fläkt i Riksdagen, då medborgarna plötsligt kan vara med och påverka direkt i riksdagens aktuella frågor, samt ta upp nya frågor på dagordningen.
Vi tror dessutom att vårt nya system kommer att förändra uppgifterna för politiska ledare och organisations-chefer samt hur de väljs.
En politisk ledare blir i framtiden en människa som andra människor frivilligt väljer att delegera sin röst till eller lyssna på, och denne vägleder människor med sin visdom och sitt kunnande.
Chef inom statsförvaltningen blir i framtiden den som har förmåga att förklara förutsättningar och begränsningar för folket, och som visar att han eller hon kan verkställa de beslut som sedan leder i mål.
Lönesättning inom systemet
Det finns ingen motsättning i att vissa människor föredrar resultatbaserad lön jämfört med fast lön. Det kan vara rättvist och gynna alla hur man än ser det. Systemet kan givetvis vara flexibelt även på denna punkt så länge det har stöd i budgeten. Folket är delegaternas och knapptryckarnas arbetsgivare och avgör givetvis vad som är bäst.
Delegater
En viktig princip vid delegering är att medborgaren bara temporärt och på ett mycket begränsat sätt delegerar sin röst. En medborgare kan därför enkelt representera sig själv i vilken fråga som helst om delegatens åsikt inte stämmer överens med medborgarens, och medborgaren ska när som helst kunna välja en annan delegat eller bli delegat själv om ingen bra delegat finns att tillgå. På så vis förstärks en demokratisk ledarroll hos delegaterna samtidigt som medborgarnas självförtroende stärks.
En delegat kan vara en person som skapar förtroende genom bra röstning, men det kan lika gärna vara en ideell organisation som Greenpeace, eller till och med en av de befintliga politiska grupperingarna som väljer att fungera genom partiet.
Möjligheten till delegering är också det som kommer att göra ökad direktdemokrati möjlig och rättvis. Inom demokrati-systemet går det nämligen att bedriva partipolitik, fast på ett nytt sätt. Delegering ger på så vis alla medborgare samma möjlighet till inflytande oavsett om de deltar aktivt under vissa perioder eller mer passivt i andra perioder. Vi tror att ökat medvetande, inflytande och ökad debatt mellan människor kan få bukt med de problem som de befintliga partierna dras med idag.
Utförare
Alla chefer kommer att finnas inom den exekutiva (utförande) makten. Den utgörs av de som tagit på sig uppdrag från folket/väljarna genom demokratisystemet… dessa kallas för utförare. De kommer till en början att bestå mest av partiets representanter i beslutande församling samt partifunktionärer. Men --- på sikt kan utförare komma att få större ansvar och bli organisationschefer. Vartefter Aktiv demokratis mandat ökar kan partiet även få inflytande inom den exekutiva makt som idag utgörs av den befintliga statsapparaten.
Både delegater och utförare kan tillsammans verka för att politiken i sin helhet blir sammanhängande, samtidigt som medborgarnas rätt till medbestämmande inte inskränks.
I avsnittet som beskriver demokratins språk kan vi även se att det finns verktyg i själva demokratisystemet som kan användas för en mer sammanhängande politik, även när miljontals medborgare deltar direkt i beslutsprocessen.
Aktiva demokrater
En aktiv demokrati innebär en förändring i hur det politiska arbetet fördelas. Istället för att några få människor röstar i många frågor, ska nu många människor rösta på de relativt sett få frågor som de känner sig berörda av direkt eller indirekt.
Hur långtgående den förändringen går beror delvis på i vilken grad som medborgare använder möjligheten till delegering, men även utan någon större användning av delegering behöver ändå inte alla människor rösta i alla frågor.
Demokratisystemet är nämligen speciellt anpassat för att en mindre grupp med människor ska kunna rösta igenom ett förslag utan att det kommer som en överraskning för den stora majoriteten. Detta sker genom en egenskap som kallas för aktivitetsstyrd betänketid. Även andra egenskaper hos demokratisystemet är avsedda att kunna sortera i den mängd frågor som varje medborgare vill ta personlig ställning till.
Outnyttjad kapacitet
Genom att ge människor fri möjlighet att engagera sig i frågor de känner sig berörda av, mobiliserar vi en stor kompetens ute bland landets människor som går helt förlorad i dagens demokrati.
Medborgarna har tillsammans en unik inblick i konsekvenserna av de beslut som fattas. Till exempel kan man med demokratisystemet ta till vara på lärares kompetens då rikstäckande beslut som rör skolfrågor fattas.
Man ska inte heller underskatta den tid som nio miljoner människor tillsammans kan lägga ner på politiskt arbete. Om en medborgare i genomsnitt skulle ägna 1 timme i veckan åt politik på riksplanet, så skulle det fullständigt dränka den arbetsinsats som våra ca 300 riksdagspolitiker ägnar åt politik.
Vi skulle då kunna åstadkomma 30.000 ggr mer till vårt gemensamma Sverige, grovt räknat.
Vi är helt enkelt många fler än de som sitter i riksdagshuset, och kan därför utföra ett mer omfattande arbete, med större samlad verklig kompetens och kreativitet.
Begränsade utförare
Demokratisystemet stödjer även subsidiaritetsprincipen, d.v.s. principen --- att alla beslut ska fattas så nära de berörda parterna som möjligt. Målsättningen är nämligen att även sådana beslut ska fattas demokratiskt av de berörda parterna.
För att möjliggöra detta finns det två typer av utförare: allmänna utförare och begränsade utförare. En allmän utförare svarar alltid inför folket i sin helhet. En begränsad utförare får däremot sina uppdrag ifrån en begränsad valkrets.
En begränsad valkrets kan till exempel vara alla människor som bor i en viss kommun, men det kan lika gärna vara landets alla lärare, eller alla människor som bor i hyreslägenhet. På så vis behöver inte subsidiaritetsprincipen bara gälla geografiska områden som idag.
För att inte bryta den demokratiska principen har begränsade utförare alltid begränsad makt. Naturligtvis måste en begränsad utförare i första hand alltid följa de beslut som fattas av folket i sin helhet, men en begränsad utförare ska också lämna företräde åt en allmän utförare i färd med att utföra sitt uppdrag åt folket.
Man kan säga att begränsade utförare är underordnade allmänna utförare. En begränsad utförare kan också vara underordnad en annan begränsad utförare om dess valkrets utgör en del av den senares valkrets.
Vägen till verklig demokrati
Aldrig tidigare i historien har medborgarna givits denna möjlighet, och det finns därför mycket att vinna. Men det finns också skäl till en sund försiktighet. Även om Sverige har en engagerad och välutbildad befolkning, så måste människor få tid att låta tankarna om en aktiv demokrati mogna.
Tillsammans med Svenska folket vill vi inom AD se ett demokratisystem växa fram som är kapabelt att hantera beslutsfattande som omfattar miljontals individer.
Vi förväntar oss inte att utvecklingen ska ske över en natt, men vi är övertygade om att det kommer att vara väl värt en viss väntan. Genom att ställa upp i val, precis som andra partier, införs aktiv demokrati i den takt som passar det Svenska folket.
Demokratisystemet
Vår målsättning är att skapa en lättbegriplig Internetbaserad demokrati som gör det möjligt att sammanställa folkets gemensamma åsikt. Utöver att erbjuda medborgare möjligheten att lägga fram förslag och rösta på dem, vill vi utveckla demokratins språk ytterligare och ge medborgarna tillgång till rik uttryckskraft.
Medborgarna ska kunna uttrycka sin åsikt på ett mer precist sätt, samtidigt som det finns demokratiska metoder för att sammanställa den gemensamma åsikten. Vi vill till exempel ge medborgaren en möjlighet att uttrycka prioriteringar, fördelningar samt värdesätta.
Det är viktigt att medborgaren lätt ska kunna hitta rätt information i demokratisystemet, och för att åstadkomma det ska medborgaren kunna göra kvalificerade informationssökningar, samt prenumerera på information av intresse. Vi vill också verka för att statens samtliga offentliga dokument blir enkelt nåbara via demokratisystemet. Detta kommer att skapa samtal och kommunikation, samt utveckla och förstärka demokratin, s.k. deliberativ demokrati.
Demokratisystemet kommer att bli en naturlig mötesplats för alla som vill utbyta idéer och tankar, med eller utan hjälp av de demokratiska verktyg vi erbjuder. Det är vår målsättning att bli den största mötesplatsen på Internet för politiska diskussioner som rör Svensk politik, och detta kan ske oberoende av vårt mandat i riksdagen.
Internet i demokratins tjänst
Tack vare ny informationsteknologi har vi kunnat ta direktdemokratin till nästa steg i utvecklingen. Med TV, radio och tidningar kan en person förmedla ett budskap till många, vilket gynnar hierarkiska maktstrukturer. Med Internet kan många förmedla ett budskap till många, och det är något vi måste ta till vara på i demokratin.
Partiet kommer att arbeta med praktiska frågor kring demokratisystemets användande. Eftersom demokratisystemet bara är tillgängligt via Internet, är det avgörande att alla människor får tillgång till det.
Redan idag kan offentliga bibliotek ge viss tillgång till vårt demokratisystem, men vi vill säkerställa att det verkligen täcker behovet. Ingen ska behöva boka tid, och det ska finnas tillräcklig kapacitet för allas behov, oavsett inkomst. Bibliotekarierna bör också utbildas så att de kan visa väljarna hur demokratisystemet fungerar.
Säkerhet
En annan central fråga för partiet är utvecklingen av ett säkert demokratisystem. Det viktigaste är att försvåra intrång som kan förvanska den uttryckta folkviljan, men det är också viktigt att en medborgare kan vara anonym i demokratisystemet. Det senare är viktigt för att förhindra åsiktsregistrering och röstköp.
Dagens Internetbanker har bevisat att det går att skapa Internetbaserad mjukvara med tillfredsställande säkerhet. I det första skedet så kommer även vårt demokratisystem att ha en motsvarande säkerhet, men vi vill också garantera att inte ens korrupta partifunktionärer ska kunna göra intrång i demokratisystemet; folkets sammanställda åsikt är nämligen långt mer värdefull än pengar någonsin kan vara.
För att uppnå exceptionella krav på säkerhet kommer vi därför på sikt att införa flera oberoende demokrati-servrar som drivs av oberoende organisationer, vilka kontrollerar varandra. En enskild demokrati-server ska inte ens kunna röja en medborgares identitet.
Slutligen kommer på vanligt sätt oberoende klassiska opinionsundersökningar att bekräfta den statistiska riktigheten eller oriktigheten i resultaten. En trygghet och säkerhetsventil för viktiga frågor, vilken kan fungera oberoende av den digitala världen.
Demokratins språk
Man kan se omröstningar som en del av det språk som människor använder för att uttrycka sin åsikt. Det som gör omröstningar speciella, är att det går att på ett demokratiskt sätt sammanställa olika människors åsikter för att fastställa en gemensam åsikt, kanske för att fatta ett gemensamt beslut. Därför kan vi också säga att ordet omröstningar utgör en del av demokratins språk.
Men demokratins språk är precis som alla andra mänskliga språk någonting som ständigt måste utvecklas i takt med människors ökade kunskap och behov av kommunikation.
Ett språk som inte utvecklas i takt med dess användare tappar på sikt sin uttryckskraft, något som i det här fallet ger upphov till taktikröstning, stelbenthet och nyanslöshet. Vi inom Aktiv Demokrati ser det som en av våra främsta uppgifter att utveckla demokratins språk, och modeller inom detta.
En av dessa modeller är den kontinuerliga omröstningen, vilken används för att fastställa partiets övergripande åsikt rörande enskilda beslut.
Men demokratins språk får inte begränsas till att lägga förslag och ta ställning till dem. Vi inom aktiv demokrati vill därför verka för en demokrati där väljarens åsikt kan utgöras av till exempel en prioritetslista, en procentsats eller en fördelning av något slag beroende på vilka behov som uppkommer.
I takt med partiets utveckling kommer demokratins språk att utvecklas, men det slutgiltiga målet är att lägga utvecklingen av demokratins språk i händerna på medborgarna själva, för då blir det också ett demokratiskt språk.
Nyanslöshet är ett problem som betyder att viktiga frågor kan undanhållas från medborgaren genom att begränsa demokratins språk.
Taktikröstning kan uppstå om en medborgare tror sig mista sitt inflytande om denne inte tar hänsyn till den rådande opinionen. Detta kan medföra att opinionsundersökningarna styr medborgarens val och inte medborgarens verkliga åsikt. Genom att öka uttryckskraften i demokratins språk kan taktikröstning och minskad demokrati undvikas.
En direktdemokratisk agenda
Det vanliga förfarandet med en politisk dagordning har tjänat demokratin väl, men för att kunna skapa ordning i ett parlament med miljontals röstande behövs i framtiden någonting bättre än en dagordning.
Problemet är att en politisk dagordning på förhand sätter upp en tidpunkt då beslut måste fattas, och då de röstande måste ha bestämt sig. Vi inom aktiv demokrati har istället funnit det lämpligt att vända på begreppen, så därför låter vi tiden för beslutsfattandet vara beroende av i vilken takt som medborgarna bestämmer sig, för vem kan med rätt tvinga medborgare att bestämma sig vid en viss tidpunkt?
Kontinuerliga omröstningar
Den här idén har givit upphov till vad vi kallar för kontinuerliga omröstningar. Följande lista beskriver egenskaperna hos de kontinuerliga omröstningarna som har flera fördelar.
Alla medborgare kan när som helst lägga fram ett förslag. Förslaget kan antingen bifallas eller förkastas efter en viss tid som man på förhand ej kan veta. Detta har i många fall kallats för medborgarinitiativ.
Systemet har en demokratisk censur vilket betyder att systemet är självsanerande på oseriösa förslag och skräp. Det krävs bara att några --av den ansvarsfulla majoriteten röstar emot ett oseriöst förslag för att det ska tappa stöd och försvinna ur allmänhetens synfält. På så vis behöver ingen utöva odemokratisk censur.
Ett förslag som väcker minimalt med uppmärksamhet kan ändå bifallas om förslaget stöds av en majoritet av dem som röstat. Men det går inte att smyga igenom ett sådant beslut eftersom tiden som ges för att uppmärksamma ett förslag ökar ju färre som röstat på förslaget. Vi kan kalla den här egenskapen för aktivitetsstyrd betänketid.
Ett förslag som väcker stor uppmärksamhet kan leda till beslut på kort tid om det finns en stark majoritet bakom beslutet. Om däremot ett förslag stöds av en svag majoritet tas det som tecken på att frågan behöver debatteras mer, och det tar längre tid att få igenom beslutet. Vi kan kalla den här egenskapen för koncensusstyrd betänketid.
Om beslutsfattandet trots ovanstående mekanismer skulle gå för snabbt eller för långsamt, så går det att kalibrera beslutsfattandets tempo genom att ändra värdet på demokratikonstanten. Med dagens inställningar tar det en vecka till beslut om hela Sveriges befolkning röstar för ett förslag, två veckor om bara halva befolkningen röstar och
ca 9 000 000 veckor om bara en ensam person skulle rösta för förslaget.
Som synes har vårt omröstningsförfarande egenskaper som är väl lämpade för ett demokrati-system kapabelt att behandla en stor mängd förslag dagligen utan att människor känner sig stressade av någon politisk dagordning. I vårt system sätter folket själva dagordningen samtidigt som de röstar.
Som en dragkamp
Trots dessa intressanta egenskaper är vår omröstningsmodell inte särskilt komplicerad. Det går att likna vår omröstningsmodell vid en virtuell dragkamp, som avgör om ett förslag ska bifallas eller förkastas. En dragkamp där det står alla fritt att hoppa in på valfri sida, och där man även kan byta sida om man skulle ändra åsikt.
Ju starkare det ena laget är i jämförelse med motståndarlaget, desto fortare avgörs dragkampen. Men för att garantera att det alltid tar en viss tid att fatta ett beslut, är en tyngd fäst i mitten av repet (i ovanstående figur en lastpall med ett ton tegelstenar på). Tyngden är en garanti för att ett beslut inte ska fattas innan människor givits en chans att delta i beslutsprocessen.
I denna virtuella värld av dragkamper är såklart alla exakt lika starka, förutom delegater som drar åt medborgare som delegerat.
Ackumulerat och momentant stöd
För dig som vill förstå i detalj hur vår omröstningsmodell fungerar sammanfattar vi här huvuddragen. Varje förslag har ett momentant stöd och ett ackumulerat stöd som båda börjar på 0 när förslaget läggs fram.
Varje medborgare kan sedan rösta för (1), emot (-1) eller blankt (0) på förslaget. De medborgare som ännu inte har röstat, antas ha röstat blankt (0).
Varje dag beräknas det momentana stödet som medelvärdet av alla medborgares röster, i figuren nedan motsvaras det av den vertikala axeln. Detta momentana stöd— adderas sedan till det ackumulerade stödet, vilket således bildar arean under kurvan.
Om det ackumulerade stödet (arean under kurvan) når över 1 blir förslaget bifallet… om det når under -1 blir förslaget förkastat. Dessutom -- nollställs det ackumulerade stödet varje gång det momentana stödet växlar tecken.
Om att hitta rätt förslag
Det är viktigt att medborgaren kan få en överblick över de olika förslagen som är under omröstning, och hur stödet för dem förändras. Till exempel ska medborgaren kunna välja att bara se de förslag som har en chans att bifallas inom en snar framtid. Detta går lätt att göra tack vare det momentana och ackumulerade stödet.
Det ska också gå att sålla fram förslag beroende på vilka frågor --- de berör, t.ex. skola, vård, ekonomi etc. På så vis behöver man inte bevaka alla förslag, utan kan välja att bevaka endast aktuella förslag som man direkt eller indirekt känner sig berörd av.
På det här sättet kan stora mängder frågor avhandlas utan att man i onödan behöver slösa med medborgarens värdefulla och begränsade tid. Vi ser medborgarens möjlighet att söka bland stora mängder information som en viktig del av demokratin.
Att prioritera, fördela och värdesätta
Att prioritera, fördela och värdesätta är aktiviteter vi alla ägnar oss åt i våra liv, så varför ska man inte kunna uttrycka sådant i demokratins språk? Därför erbjuder vårt demokrati-system sammanställningar för tal, fördelningar och prioritetslistor.
Vid taktikröstning tar många medborgare hänsyn till den rådande opinionsbilden för att kunna maximera sin möjlighet till inflytande, och därför blir inte resultatet rättvist.
Vi har därför lagt ner mycket energi på att eliminera möjligheterna för taktikröstning, och vi har lyckats nästan helt. Vid sammanställning av ett tal så används medianen, vilket omöjliggör taktikröstning. Vi har också lyckats helt med sammanställning av en prioritetslista. Då skapas först ett prioritetsnätverk som i detalj summerar åsikterna hos de röstande, och det blir därför omöjligt att taktikrösta. Utifrån prioritets-nätverket kan man sedan färdigställa en slutgiltig prioritetslista.
Endast vid sammanställning av resursfördelning finns en teoretisk möjlighet till taktikröstning, men vi anser det högst osannolikt att det skulle gå att utnyttja den möjligheten i praktiken.
Användning av allmänna sammanställningar
De sammanställningar vi visat i det här avsnittet kan naturligtvis inte göra någon nytta på egen hand. För att de ska få någon kraft måste man referera till dem genom olika beslut. Förslagstexten i ett förslag kan till exempel hänvisa till sammanställningar.
På sikt kommer sammanställningar att kunna integreras som en naturlig del av de styrdokument vilka reglerar samhällets verksamhet.
Styrdokumentet fungerar som ett stöd för utförare så att väljarnas/folkets uppsatta mål och budgetar kan realiseras.
Demokratisk versionshantering
Demokratisk versionshantering är ett mycket bra sätt att enas om formuleringar. Demokratisk versionshantering förenar tankar -från både den kontinuerliga omröstningen och sammanställningen av prioritetslistor. Tanken är att ta ett mer handfast grepp om de styrdokument vilka reglerar samhällets verksamhet, samt att ta hänsyn till det faktum att den inbördes ordningen mellan olika beslut kan vara av betydelse.
När ett styrdokument växer fram bland många alternativa versioner, så utgör de olika versionerna ett evolutionsträd, ett evolutionsträd där det gällande dokumentet kan ses som det förslag vilket skapat mest enighet och stöd, men där det ständigt finns nya kandidat-versioner som kan ta över dess plats. För att skapa ordning så kasseras även de versioner vilka ligger längs någon död utvecklingsgren.
Den intressanta frågan är alltså hur -- den gällande versionen byts ut mot en av kandidat-versionerna. Man kan säga att evolutions-processen vid varje tidpunkt står vid ett vägval, och som ni kanske har förstått vid det här laget, så är en sammanställning av en prioritetslista den enda rättvisa metoden för alla medlemmar att göra ett val bland flera alternativ.
I princip så görs alltså en sammanställning av en prioritetslista vid varje förgrening i versionsträdet, eller vad vi kan kalla för versions-vägval. I figuren nedan är kandidat-versioner med låg sammanställd prioritet lätt utsuddade, allt för att de väsentliga versionerna ska framträda.
Som följande figur visar går det också att rösta på framtida vägval i förväg, och på så sätt snabba upp processen ytterligare. Följande figur visar när en medlem på förhand tar ställning i ett framtida vägval.
För att skapa en kontinuerlig process är sammanställningen av prioritets-listorna något annorlunda än i vanliga fall. Man använder visserligen prioritetsnätverk, men på ett något annorlunda sätt där pilarna sakta växer fram. Det viktiga är att vi även här har kunnat eliminera möjligheten till taktikröstning.
Partiets konstitutionella uppbyggnad
Hur partiet fattar beslut styrs i detalj av ett reglemente, vilket är ett styrdokument. Implementeringen av demokratisystemet ska följa de krav och riktlinjer som finns uppsatta i reglementet.
För att garantera att reglementet vid varje tidpunkt beskriver partiets beslutsfattande får inget fattat beslut strida mot reglementet. Därför finns en regelskötare som granskar varje bifallet förslag så att det inte strider mot reglementet. Regelskötaren kan jämföras med Riksdagens konstitutionsutskott.
Om ett bifallet förslag strider mot reglementet, så har regelskötaren makt att refusera ett förslag trots att det bifallits. Men det är viktigt att poängtera att ett bifallet förslag bara kan refuseras om det anses strida mot reglementet och inte av någon annan orsak. Regelskötare som mot förmodan skulle missbruka eller missköta sitt ämbete kan avsättas per omgående.
Reglementet är ett lexikon över demokratins språk, och för att förändra demokratins språk måste man ändra reglementet. Reglementet är därför föremål för ständig utveckling av medborgarna själva. Vi tänker oss att reglementet kommer att utvecklas med hjälp av demokratisk versionshantering.
