Islänningarnas trots att vägra betala icesave-skulden verkar inte ha gett de katastrofala effekter många befarade, och realtid.se citerar Financial Times att “Islands relationer med de internationella kapitalmarknaderna håller på att normaliseras”. Det kan mycket väl bli så att Island blir tvungna att betala iaf delar av skulden, men det tar inte bort något av den demokratiska effekt av vad islänningarna har lyckats åstadkomma med att inte låta sig behandlas förmyndigande. Island går före i den demokratiska utvecklingen och parlamentet bör applåderas i att de inte fastnar i prestige-tänkande utan lyssnar på principen bakom folkets röst och förstår vikten av att förankra sig hos folket också mellan de parlamentariska valen.

Den synergetiska effekten visar sig redan och The Guardian citerar Thorvaldur Gylfason, medlem av Islands konstitutionella utskott: “There’s been a lot of goodwill for what we are trying to do. The public have added much to our debate. Their comments have been quite helpful and they have had a positive effect on the outcome.”

Icesave historien är mycket intressant ur ett demokratiskt perspektiv. Yle rapporterar att en ny återbetalningsplan har godkänts av isländska Alltinget med klara siffror 44-16. Återbetalningsbördan är något mindre men ändå kontroversiell då förra planen röstades ner i en folkomröstning med 90% av rösterna. Presidenten stoppar för andra gången återbetalningsplanen med sitt veto efter en petition som skrivits under av 12% av den isländska befolkningen och propsar på att folket måste få säga sitt i en ny folkomröstning.

Islandsbloggen beskriver hur regeringen bedriver en kapplöpning mot namninsamlingar och har hastat fram det nya förslaget och omröstningen. Det går inte komma ifrån känslan att Alltinget misstror sitt eget folk att kunna fatta ett korrekt beslut. De olika turerna och de folkvaldas agerande har troligen undergrävt förtroendet hos folket, och skapat en nackdel för de folkvaldas huvudlinje. Istället för en öppen debatt och ett förtroende för att den upplyste islänningen själv ska kunna se samma konsekvenser som de själva uppenbarligen gör ifall Island vägrar all form av återbetalning (t ex uteblivna stödlån från IMF), så har man intagit en förmyndarroll som upprör befolkningen.

Det är oerhört fascinerande vilken enorm folkansamling det isländska folket har lyckats uppbåda. Det är svårt att inte beundra hur de lyckas vända maktpyramiden upp och ner och visa på vem det är som är folket i ett folkstyre (demokrati). Det hela är dock skört och har till stor del berott på en enda persons vilja att utnyttja sitt veto, men det är i alla fall ett halmstrå fler än vad som finns i Sverige.

Läs mer i DN och HD.

Uppdatering 2011-02-21

Islands president Grímssons vilja att ta allvarligt på folkets röst med 90% utslag på en folkomröstning (som ger en fingervisning om vad folket kan tänkas tycka om det nya snarlika förslaget), har upprört Olle Zachrison (chef för SvD Näringsliv) till den milda grad att han ger en direkt uppmaning Skärp dig nu Grímsson! i Svenska Dagbladet. Tydligen anser han och många andra rapporterande medier att det är Presidentens uppgift och ansvar att agera förmyndigande i egenskap av upplyst ledare, det är enligt Zachrison t.o.m. “ovärdigt en statschef i en representativ demokrati”.