projektledare för utvecklingsteamet bakom Estlands e-röstnings-system

Jag befinner mig just nu i Estland på en kombinerad nöjes- och arbetsresa. Arbetet jag hade tänkt uträtta är att skriva vidare på en bok om flytande demokrati, som förhoppningsvis når hugade läsare någon gång före valet nästa år.

Att just Estland blev målet för min resa är ingen slump. Estland är förmodligen det land i världen som har kommit längst vad gäller röstning över internet, eller som åtminstone har gjort det fullskaligt under längst tid, sedan valet 2005. Eftersom jag just skulle påbörja kapitlet om Det Elektroniska Valsystemet i en flytande demokrati var jag nyfiken på att se landet där det händer på riktig på nära håll. Att Estland dessutom ska ha huvudstaden med världens bästa luftkvalite var en bonus för mig som inte direkt är någon bilfantast.

Jag visste ganska lite om Estlands valsystem när jag började min research, men jag sprang snabbt på namnet Sven Heiberg, som visade sig vara projektledaren för utvecklingsteamet bakom Estlands elektroniska valsystem, ända sedan starten 2004. Honom vore det intressant att prata med! Några e-mail och en busstur till Tartu, Estlands andra stad, senare, satt vi på Svens kontor, som han hade vänligheten att bjuda in mig till trots att det var mitt i semestern. Det som följer är en resumé av vårt samtal, som kom att bli ganska tekniskt, två datanördar emellan.

Han började med att berätta lite om e-demokratins historia i Estland:

2001 började projektet att utreda möjligheterna att införa elektronisk röstning, som ett komplement till traditionell förtidsröstning i Estland.

2002 infördes digitala signaturer för alla medborgare, vilket är en viktig förutsättning för säker röstning över internet.

2003 kom Svens företag in i bilden som ett av flera företag som tävlade om uppdraget att utveckla valsystemet. Under tiden utvecklades arkitekturen i en kommite där representanter från Svens företag också deltog.

2004 vann företaget upphandlingen och implementationsarbetet, utifrån en då utarbetad kravspecifikation och arkitektur, började.

2005 hölls den första fullskaliga omröstningen med systemet på kommunnivå, två år senare på riksnivå. Drygt 9000 väljare, eller över en procent av väljarkåren, valde e-röstning då. Sedan dess har det växt från val till val och nu använder cirka 25% av väljarna e-röstning.

Det är viktigt att notera att e-röstning är en form av förtidsröstning och ersätter inte traditionell pappers-röstning på valdagen. E-röstningen är öppen dag 10 till dag 4 före valet.

E-röstningen går till ungefär såhär:

1) Väljaren loggar in och identifierar sig med hjälp av sin autentiseringskod som är kopplad till sim-kortet i mobilen.

2) Listan av kandidater i det aktuella valet, sorterade per parti, hämtas och presenteras för väljaren. (Applikationen kan för övrigt hantera upp till tre samtidiga val och då väljer man vilket val man vill rösta i först.)

3) Väljaren klickar på en kandidat. (I Estland väljer man bara en kandidat, inte ett parti med eventuell kryssning av kandidater som hos oss.)

4) Rösten krypteras och signeras med väljarens digitala signatur (vilket motsvarar bruket av ett slutet kuvert med rösten i ett annat slutet kuvert med väljarens röstkort vid till exempel poströstning)

5) Den krypterade och signerade rösten skickas till en server som verifierar användaren. Rösten skickas vidare till en annan server som sparar rösterna. Här någonstans separeras användarens digitala signatur från den krypterade rösten på server-sidan, vilket ska garantera att det inte går att bryta valhemligheten.

6) En QR-kod (en tvådimensionell streckkod) som motsvarar väljarens röst, fast obfuskerad (inte längre läsbar), visas för väljaren.

7) Väljaren scannar QR-koden med sin telefon och skickar bilden till röstservern.

8) Genom att testa att obfuskera var och en av de möjliga alternativen och jämföra med QR-koden som väljaren skickade kan nu servern verifiera för väljaren att den lagrade kandidaten är samma som den väljaren valde, utan att själv veta vad väljaren röstade på – det är så verifiering av rösten i kombination med valhemlighet fungerar, på ett ungefär.

9) När valapplikationen har verifierat att den röst som skickades också är den som lagrades avslutas transaktionen.

Vi pratade också om det Norska systemet som är under utveckling. Svens företag var med och tävlade om även det kontraktet bland cirka 50 företag och var kvar bland de sista tre, men i slutändan var det ett spanskt företag som fick uppdraget.

Det Norska systemet löser säkerhet och valhemlighet lite annorlunda mot det Estniska, med en annan krypteringsteknik, MixNet. Den går ut på att mixa alla röster så att de enskilda rösterna inte längre är identifierbara, men om man räknar samman dem så får man samma resultat som innan mixningen. Det här går att göra flera gånger i rad för att ytterligare minska risken att man från de mixade rösterna kan härleda vem som röstade hur. Varje mixning ger ett bevis på att mixningen gick rätt till (så att inga röster läggs till eller tas bort till exempel), vilket loggas och kan granskas senare.

Generellt sett så har forskningen inom e-röstning gått framåt under de ca 10 åren sedan det Estniska systemet designades och det norska systemets tillförlitlighet kan bevisas i högre grad än det Estniska. Men Sven påpekade att även om MixNet i teorin ger en högre säkerhet än det Estniska systemet så innebär det faktum att all mixning genomförs i samma serverhall att det i praktiken räcker med att de ansvariga för Serverhallen korrumperas för att säkerheten ska kompromissas. I slutändan bygger säkerheten mycket på att systemoperatörerna inte korrumperas och eftersom både Estland och Norge är väldigt centralistiskt styrt (liksom alla representativa demokratier) så räcker det i princip att en instans korrumperas för att systemet ska bryta samman. Men om staten blir så pass korrumperad har vi nog större problem än så menade Sven.

Jag frågade hur han såg på valhemlighet och han började med att säga att han har blandade känslor inför det. Problemet är att valhemligheten gör systemet så mycket mer komplicerat och att verifierbarheten av resultatet och därmed valsäkerheten inte kan garanteras till 100%, åtminstone inte med någon nu känd teknik.

Verifiering kan för övrigt delas upp i tre nivåer, varav det Estniska och det Norska systemet klarar de första två:

1) Verifiering att rösten mottogs

2) Verifiering att rätt röst lagrades

3) Verifiering att alla och endast de lagda rösterna räknades med i resultatet

Den tredje är som sagt inte 100% verifierbar och här får man lita till olika procedurer och dataloggar som gör det extremt svårt att fuska.

Utan valhemlighet skulle systemet däremot kunna göras extremt enkelt och alla skulle kunna följa rösterna och verifiera att de blev korrekt omhändertagna och räknade.

Å andra sidan är risken för att väljaren påverkas om vi inte har valhemlighet högst reell. Sven nämnde tre konkreta fall i Estland på senare tid om just hur väljare påverkats att rösta på ett visst sätt där valhemligheten inte varit tryggad, till exempel inom ett av Estlands högerpartier. Så slutsatsen han drog var att valhemligheten trots allt är nödvändig.

Tillbaka till frågan om e-röstningens säkerhet. Den allmänna uppfattningen är att e-röstning i okontrollerad miljö (till exempel hemma vid datorn) aldrig kan bli lika säker som pappersröstning i vallokal. Dels för att så länge det finns kvar en koppling mellan röst och väljare så kan människor som har tillgång till den informationen gå samman och härleda hur en viss person röstade. Dessutom finns risken att någon får tillgång till väljarens kontouppgifter eller står bakom ryggen och kollar. Därför måste det alltid finnas en möjlighet att ersätta e-rösten med en traditionell pappersröst på valdagen, som avläggs i ett privat bås och inte har någon koppling till den röstande när den väl har lagts i valurnan.

När jag tänker på hur vi skulle lösa det här i en flytande demokrati inser jag att det inte är möjligt att ha röster som saknar koppling till väljaren, eftersom flytande demokrati innebär att vi måste tillåta ”tills vidare-röster”, både vid delegering, som gäller tills väljareen byter delegat, och vid kontinuerliga omröstningar, som kan pågå under obegränsad tid. Antingen behöver nya forskningsframsteg göras på området för elektronisk röstning, eller så får vi klara oss med en något svagare valhemlighet i en flytande demokrati – något som jag personligen inte ser som ett större problem.

Mot slutet av samtalet kom vi in just på flytande demokrati. Sven hade hört talas om begreppet men visste inte närmare vad det gick ut på, så jag förklarade konceptet i korthet:

Flytande demokrati innebär att man har rätt att rösta i alla sakfrågor och alla andra frågor som avgörs politiskt, precis som i en fullständig direktdemokrati (vilket för övrigt inte existerar annat än som idé). Men ovanpå direktdemokratin har väljaren också rätt att delegera sin röst till någon organisation eller person som väljaren litar på. Det är så flytande demokrati löser de klassiska problemen med direktdemokrati – väljare har inte tid, intresse, kunskap, och så vidare att rösta i alla frågor. Därför ska hon kunna delegera sin röst, precis som i en representativ demokrati. Men hon är inte tvingad delegera när hon inte vill, till skillnad mot representativ demokrati. En viktig konsekvens av den flytande demokratins principer är att det inte finns något parlament, eller partier i traditionell mening, och att tillsättning av alla de högsta politiska posterna sker genom kontinuerligt personval, vilket innebär att den med störst stöd får uppdraget och innehar det tills den har förlorat det nödvändiga stödet.

Några saker som Sven reagerade på var:

Vi ”flytande demokrater” har tanken att man ska kunna se hur resultatet fluktuerar under hela omröstningsperioden, i kontinuerliga omröstningar av nödvändighet, men även i vanliga tidsbegränsade omröstningar. Han menade att detta var “strängt förbjudet” enligt forskare inom Social politics eftersom det skulle påverka utfallet av det som man vill mäta med omröstningen (folkets politiska vilja). Jag invände att man kanske inte ska betrakta valet som en mätning, utan snarare som en del av en politisk konversation väljare emellan, och mellan väljare och staten. Att visa hur oppinionen svänger under valperioden adderar information till det demokratiska samtalet vilket gör det rikare.

En annan sak som Sven kommenterade var möjligheten att ta tillbaka sin röst och lägga den på en annan kandidat när som helst, vilket är en fundamental princip för delegering inom flytande demokrati. Det här hade han funderat på och diskuterat en del i relation till representativ demokrati. Detta anses också vara något förkastligt bland forskarna eftersom det anses leda till populism: En kandidat som försöker genomföra obekväma men långsiktigt nödvändiga reformer blir bortröstad till förmån för en som lovar ”gratis glass till alla”, är tanken, vilket omöjliggör långsiktighet i politiken.

Jag höll med om att så är det säkert i en representativ direktdemokrati där väljarna inte behöver ta eget ansvar utan kan skylla allt på politikerna. Men i flytande demokrati ligger ansvaret alltid hos väljaren att rösta och delegera ansvarsfullt, eller ta konsekvenserna av sina misstag. Då är det inte lika säkert att möjligheten att byta delegat eller återta rösten leder till populism och kortsiktighet. Han höll med om att det kan ligga något i det.

Ett tredje problem han såg var säkerheten: Eftersom man alltid ska kunna ändra sin röst så måste alltid länken mellan rösten och väljaren finnas i systemet. Det innebär att om “fel” personer samarbetar så kan de härleda hur en person röstade. Den svagheten finns inte i dagens e-röstningssystem där man alltid i slutändan kan ersätta e-rösten med en pappersröst vars identitet omöjligt kan härledas i efterhand. Detta är mycket riktigt, och som vi redan varit inne på, en svaghet med flytande demokrati som det ser ut idag.

Men på det hela taget verkade sven positiv till idén om flytande demokrati. Han trodde att det skulle innebära en väldigt omvälvande förändring i folks sätt att tänka kring politik, vilket jag höll med om.

Jag beskrev också Aktiv Demokrati’s strategi att införa flytande demokrati genom ett parti. Då berättade han om några fall där nya partier som från början hade ett gräsrotsperspektiv korrumperades av systemet och blev som alla andra maktmaskiner till partier (min tolkning, inte hans ord), till exempel Estlands gröna parti. (Känns det igen?!) Han menade att detta nästan är oundvikligt. Jag hävdade då att Aktiv Demokrati’s icke-politiska, noll-frågeparti inriktning är en avgörande skillnad som borde skydda partiet från att bli korrumperade när det väl kommer in i riksdagen, men han verkade inte helt övertygad.

Sedan ringde Svens fru och påminde om att han var sen till kvällsmaten så därmed var intervjun slut.

Aktiv Demokrati (AD) uppmärksammades mer och mer under månaderna fram till valet 2014. Debatten gick het på TV om den fara Aktiv Demokrati skulle innebära för stabiliteten och förmågan att styra landet.

Valet blev en succé. AD fick 5% av rösterna vilket resulterade i 20 mandat. 20 personer från Aktiv Demokratis valsedel kom in i riksdagen. AD kom även in i många kommuner och flera landsting.

Våra röstförmedlare

Dessa 20 personer hade alla tagit på sig rollen som röstförmedlare och representanter för det nya direktdemokratiska systemet. En del av dem kom från småpartier som inte på egen hand hade kunnat ta sig in i riksdagen, en del från den utomparlamentariska rörelsen och några från etablerade partier. Där fanns personer från Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Liberala partiet, Kommunistiska partiet, samt även från de större etablerade riksdagspartierna.

Alla dessa personer som nu sitter i riksdagen för Aktiv Demokrati har lovat att följa resultatet från det direktdemokratiska systemet. De fungerar som oberoende journalister och förmedlar löpande riksdagens arbete till folket. De fungerar också som röstförmedlare för att förmedla folkets intressen till de invalda politikerna.

Alla medborgare är fria att delta i debatten. Du kan exempelvis skriva ett debattinlägg som du vill ha uppläst i riksdagen inför de andra partierna. Debattinläggen röstas om på ett sådant sätt att talartiden fördelas i förhållande till hur många som ställer sig bakom respektive inlägg och hur bra de anses vara.

De framröstade debattinläggen fördelas därefter mellan de invalda röstförmedlarna så att de inte behöver läsa upp något som allt för mycket skiljer sig från deras egna övertygelser. Det har gått bra då de själva utgör ett snitt av befolkningens politiska inriktningar. Men i slutändan är det deras uppgift att på bästa möjliga sätt representera folkets vilja, ungefär som vi kan förvänta oss av en advokat i en rättegång.

Ett ökat politiskt intresse

Nu har det gått ungefär ett år sedan valet och allt fler har börjat vänja sig vid de nya möjligheter en flytande direktdemokrati innebär.

Direktdemokratin har resulterat i ett enormt ökat intresse för politik och deltagande. Det har blivit vanligt att samtalen i fikarummet handlar om aktuella projekt och idéer för förändring. Känslan av delaktighet har ökat nu när alla kan påverka genom att tipsa sina vänner och bekanta om nya förslag och pågående omröstningar. Samtalen har blivit djupare och mer intressanta när det inte längre handlar om val mellan partier utan snarare om att finna och stödja bra lösningar.

Bloggar, facebook, webbsidor och annonstavlor länkar direkt till delegater och pågående omröstningar. Varje dag postas nya “upprop” och förslag på facebook och andra sociala medier. Istället för att bara “gilla” ett förslag kan du nu direkt stödja förslag och grupper.

Du kan nu ge ett direkt stöd till intresseorganisationer genom att delegera din röst till dem. Och eftersom det går att delegera till flera grupper blir även intresset för att stödja olika intresseorganisationer större. Dessa organisationer kan direkt ta ställning till omröstningar i riksdagen och även komma med egna förslag för omröstning i riksdagen.

Många medborgare har delegerat sin röst till grupper som BRIS, Fjällräddningen, Djurens Rätt, Greenpeace, IOGT-NTO, Stoppa FRA-lagen, Planka.nu, RFSL, Nej till GMO, med flera. Många nya grupper har uppstått för populära saker så som att lägga ned kungahuset, stoppa vargjakten, ändra banksystemet, med mera.

En fördel med att delegera sin röst snarare än att direkt rösta i enskilda frågor är att den grupp du delegerat till kan ta ställning till vilka omröstningar i riksdagen som berör frågan och kan även formulera framtida omröstningar. Du har då gett förtroende till gruppen att arbeta för sin sak, vilket mycket väl kan ta många omröstningar under många år. Men du har alltid möjlighet att ta tillbaka din delegering eller att själv göra ett eget val i en enskild omröstning.

Demokratisystemet i praktiken

Många engagerade medborgare har nu redan efter ett år delegerat till över hundra olika delegater. Det är lätt att göra eftersom man bara behöver gilla länken eller sidan som postas på facebook. Din kompis postar exempelvis en länk med rubriken “Stoppa vargjakten”. Du klickar på gilla.

Dagen därpå får du en notis om att du har nya delegeringar att bekräfta. Du får notisen via den eller de kanaler du själv valt, så som SMS, G+, MSN, e-post, etc. Du klickar på länken och loggar in i Aktiv Demokratis demokratisystem med din e-legitimation.

När du loggat in möts du av en lista nya delegeringar att bekräfta. Här ser du mer info om de som ligger bakom “Stoppa vargjakten”, inklusive förslag som de stödjer och hur de har röstat i tidigare omröstningar. Du ser även hur denna delegat skiljer sig från dina andra delegater och rådgivare i tidigare frågor där de har röstat olika.

Du godkänner de nya delegeringarna och går vidare för att se vad som är på gång och vilka omröstningar som är aktuella i de områden du speciellt intresserat dig för. Presentationen inkluderar översikter över processer, beroenden, perspektiv, projektioner, med mera. Dessa översikter är personligt framtagna för att inte ge någon enskild grupp makten att vinkla en frågeställning. På samma sätt som du kan delegera din röst, har du även valt dina rådgivare bland tillgängliga tjänster som sammanställer och presenterar översiktlig information.

För att inte låta någon fråga hamna mellan stolarna har många valt att även delegera sin röst till ett eller flera av de etablerade partierna. De flesta har då många delegater som enbart röstar i specifika sakfrågor samt ett fåtal delegater, så som gamla partier, vilka ju röstar i de flesta frågor.

Då och då händer det att två eller fler av dina delegater har valt att rösta i samma omröstning, och att de där röstat olika. Säg exempelvis att du delegerat din röst till Moderaterna. En vacker dag får du en notis om att dina delegater inte är överens i en specifik omröstning. Om du inte gör ett val kommer du automatiskt att rösta blankt i den omröstningen.

Du loggar in i demokratisystemet hos Aktiv Demokrati för att se vad som är på gång. Du ser att det nu ska röstas om en ny lag för vargjakt. Den delegat “Stoppa vargjakten” har röstat ja, men din andra delegat “Moderaterna” har röstat nej. På sidan för omröstningen får du en personligt framtagen översikt med just dina delegater och rådgivare.

På JA-sidan i höger kolumn ser du “Stoppa vargjakten” med sin sammanfattning till varför du bör rösta JA till lagförslaget. På NEJ-sidan i vänster kolumn ser du “Moderaterna” med sin sammanfattning till varför du bör rösta NEJ till lagförslaget. Du ser även en del fakta och annat från dina rådgivare.

Du har nu att välja på att ta ställning åt ena eller andra hållet. Du kan gå in och fördjupa dig i frågan. Du kan läsa eller se debattinlägg från de största delegaterna eller från individer eller bekanta som uttalat sig i frågan. Du ser även att en debatt ska hållas i ditt lokala kommunhus. Dit kan du komma för att lyssna på alla sidor. Du kan även se den inspelade debatten direkt från din dator och deltaga i diskussionen med egna kommentarer, frågor, idéer, osv.

Kanske kommer du fram till att delegaten “Stoppa Vargjakten” inte var så bra som du först trodde. Då kan du välja att ta tillbaka din delegering från dem så att de inte längre kan rösta för dig. Möjligen kanske du vill ha kvar dem som en rådgivare, men inte som delegat.

Kanske tycker du å andra sidan att du inte håller med “Moderaterna” i den aktuella frågan och väljer att i framtiden alltid låta “Stoppa Vargjakten” få företräde framför “Moderaterna” i varg-frågor. Vad som konstituerar varg-frågor kan du överlåta till dina rådgivare som bland annat bidrar med “taggar” till aktuella omröstningar.

Eftersom delegater alltid måste komma in med sina röster några dagar innan omröstningens slut, har du alltid tid på dig att göra ett eget val om du så önskar.

Veckan därpå får du en ny notis om omröstningar där dina delegater röstar olika. Du går in i demokratisystemet för att sätta dig in i de aktuella frågorna och vad som skiljer i argumentationen mellan dina delegater. På så vis får du kontinuerligt möjlighet att gallra ut de delegater som du finner mindre seriösa.

Detta system med många delegater och notifiering när delegaterna tycker olika gör att du kan lägga din tid på det som är mest angeläget. I många frågor finns det en stor enighet. När konsensus finns kan du lugnt låta dina delegater ta hand om det som de själva specialiserat sig på. När ett område av samhället fungerar som det ska kan besluten tas utan allt för mycket stridigheter eller debatt.

Men då och då dyker det upp frågor där det finns oenighet i vad som är den bästa lösningen. Det är dessa frågor som bubblar upp och som kommer att stimulera till mer engagemang och mer debatt. Det blir på så vis ett självkorrigerande system.

Spridning

Allt fler människor går in och använder demokratisystemet för att vara med och bestämma över de mandat Aktiv Demokrati har i riksdag, landsting och kommuner. De etablerade partierna kan inte göra annat än att uppmuntra sina anhängare att gå in i demokratisystemet för att delegera till sitt parti för att på så vis få fler mandat på sin egen sida i riksdagen.

Detta leder till att fler och fler får upp ögonen för den flytande direktdemokratin. Aktiv Demokrati ser nu ut att kunna att bli det största partiet efter nästa val. Då kommer dess röstförmedlare att sitta i alla utskott och beredningar. Sveriges ministrar kommer att bli direktdemokratiskt valda personer med förtroendeuppdrag baserat på direktdemokratiskt beslutade agendor.

Aktiv Demokratis modell sprids nu över världen. I samarbete med direktdemokratiska partier över hela Europa är de på god väg att ge en sann röst åt folket i Europaparlamentet.

Den flytande direktdemokratin blir ett nytt statsskick. Fler och fler länder går med i rörelsen. Tillsammans får våra representanter i FN en ny roll då de tidigare supermakterna blir direktdemokratiska.

En ny era har kommit.

Illustration: CC-SA bbsc30

I en tid då demokratin världen över står inför utmaningar, och människor efterfrågar en mer äkta och genuin demokrati, så kommer detta som ett svar på deras fråga.

Aktiv Demokrati kan nu stolt presentera världens första system för flytande demokrati som erbjuder en rad funktioner som möjliggör ett effektivt demokratiskt samarbete mellan en stor mängd människor.

Detta är spännande tider, och ett historiskt ögonblick.

För att man ska förstå att uppskatta detta, så kan det vara bra att blicka tillbaka, och tänka på att resan hit har tagit tid. Aktiv Demokrati grundades för drygt tio år sedan med en vision. Visionen var ett användarvänligt valsystem som på allvar kunde ta demokratin till nya höjder. I bilder och i text beskrevs visionen om ett valsystem som kunde låta väljarna rösta i sakfrågor, prioritera alternativ eller sätta siffror på åsikterna.

Vi kan nu för första gången, inte bara berätta för människor om vårt valsystem, utan också faktiskt visa dem! Vi kan låta människor ta och känna på det som en gång i tiden bara var en abstrakt tankekonstruktion, men som nu är verklighet.

Nu handlar det om att visa upp för omvärlden vilket fantastiskt system vi har, som är färdigt att börja användas!

De som ska ha ett stort tack för denna insats är Fredrik Liljegren och Jonas Liljegren som båda arbetat mycket hårt för att realisera detta. Utan deras idoga slit, skulle inget av detta vara möjligt.

Så, jag tror att jag talar för majoriteten av medlemmar när jag vill utbrista ett hjärtligt tack för detta:

Tack för vårt valsystem!

Aktiv Demokratis valsystem är härmed officiellt invigt!

Till alla som ännu inte besökt det, så rekommenderar jag varmt att logga in på vårt valsystem för att göra din röst hörd!

/Robert Wensman – Talesperson för Aktiv Demokrati