Aktiv Demokrati vill förstärka och utveckla demokratin

Aktiv Demokrati (AD) vill förstärka demokratin genom att ge alla röstberättigade möjlighet att påverka de politiska besluten fortlöpande mellan allmänna val.

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

Nya sorters maktstrukturer

Till en början kommer Aktiv demokrati innebära en frisk fläkt i Riksdagen då medborgarna plötsligt kan vara med och påverka direkt i riksdagens aktuella frågor, samt ta upp nya frågor på dagordningen. Vi tror dessutom att vårt nya system kommer förändra uppgifterna för politiska ledare och organisationschefer och hur de väljs. En politisk ledare blir nu en människa som andra människor frivilligt väljer att delegera till eller lyssna på och denne vägleder människor med sin visdom och sitt kunnande. Chef inom statsförvaltningen blir nu den som har förmåga att förklara förutsättningar och begränsningar för folket och som visar att han eller hon kan verkställa de beslut som sedan leder i mål.

Lönesättning inom systemet

Det finns ingen motsättning i att vissa människor föredrar resultatbaserad lön jämfört med fast lön. Det kan vara rättvist och gynna alla hur man än ser det. Systemet kan givetvis vara flexibelt även på denna punkt så länge det har stöd i budgeten. Folket är delegaternas och knapptryckarnas arbetsgivare och avgör givetvis vad som är bäst.

Delegater

En viktig princip vid delegering är att medborgaren bara temporärt och på ett mycket begränsat sätt delegerar sin röst. En medborgare kan därför enkelt representera sig själv i vilken fråga som helst om delegatens åsikt inte stämmer överens med medborgarens och medborgaren ska när som helst kunna välja en annan delegat eller bli delegat själv om ingen bra delegat finns att tillgå. På så vis förstärks en demokratisk ledarroll hos delegaterna och medborgarnas självförtroende stärks samtidigt.

En delegat kan vara en person som skapar förtroende genom bra röstning, men det kan lika gärna vara en ideell organisation som Greenpeace, eller till och med ett av de befintliga politiska grupperingarna som väljer att fungera genom partiet. Möjligheten till delegering är också det som kommer att göra ökad direktdemokrati möjlig och rättvis. Inom demokratisystemet går det nämligen att bedriva partipolitik fast på ett nytt sätt. Delegering ger på så vis alla medborgare samma möjlighet till inflytande oavsett om de deltar aktivt under vissa perioder eller mer passivt i andra perioder. Vi tror att ökat medvetande, inflytande och ökad debatt mellan människor kan få bukt med de problem som de befintliga partierna dras med idag.

Utförare

Alla chefer finns inom den exekutiva (utförande) makten. Den utgörs av de som tagit på sig uppdrag ifrån folket genom demokratisystemet, dessa kallas för utförare. De kommer till en början att bestå mest av partiets representanter i beslutande församling samt partifunktionärer. Men det på sikt kan utförare komma att få större ansvar och bli organisationschefer. Vartefter Aktiv demokratis mandat ökar kan partiet även få inflytande över den exekutiva makt som idag utgörs av den befintliga statsapparaten.

Både delegater och utförare kan tillsammans verka för att politiken i sin helhet blir sammanhängande samtidigt som medborgarnas rätt till medbestämmande inte inskränks.

I avsnittet som beskriver demokratins språk kommer vi även se att det finns verktyg i själva demokratisystemet som kan användas för en mer sammanhängande politik, även när miljontals medborgare deltar direkt i beslutsprocessen.

Aktiva demokrater

En aktiv demokrati innebär en förändring i hur det politiska arbetet fördelas. Istället för att några få människor röstar i många frågor, ska nu många människor rösta på de relativt sett få frågor som de känner sig berörda av direkt eller indirekt.

Hur långtgående den förändringen går beror delvis på i vilken grad som medborgare använder möjligheten till delegering, men även utan någon större användning av delegering behöver ändå inte alla människor rösta i alla frågor.

Demokratisystemet är nämligen speciellt anpassat för att en mindre grupp med människor ska kunna rösta igenom ett förslag utan att det kommer som en överraskning för den stora majoriteten. Detta sker genom en egenskap som kallas för aktivitetsstyrd betänketid. Även andra egenskaper hos demokratisystemet är avsedda att kunna sortera i den mängd frågor som varje medborgare vill ta personlig ställning till.

Outnyttjad kapacitet

Genom att ge människor fri möjlighet att engagera sig i frågor de känner sig berörda av mobiliserar vi en stor kompetens ute bland landets människor som går helt förlorad i dagens demokrati.

Medborgarna har tillsammans en unik inblick i konsekvenserna av de beslut som fattas. Till exempel kan man med demokratisystemet ta till vara på lärares kompetens då rikstäckande beslut som rör skolfrågor fattas.

Man ska inte heller underskatta den tid som nio miljoner människor tillsammans kan lägga ner på politiskt arbete. Om en medborgare i genomsnitt skulle ägna 1 timme i veckan åt politik på riksplanet så skulle det fullständigt dränka den arbetsinsats som våra ca 300 riksdagspolitiker ägnar åt politik.

Vi skulle då kunna åstadkomma 30.000 ggr mer till vårt gemensamma Sverige, grovt räknat.

Vi är helt enkelt många fler än de som sitter i riksdagshuset och kan därför utföra ett mer omfattande arbete med större samlad verklig kompetens och kreativitet.

Begränsade utförare

Demokratisystemet stödjer även subsidiaritetsprincipen, d.v.s. principen om att alla beslut ska fattas så nära de berörda parterna som möjligt. Målsättningen är nämligen att även sådana beslut ska fattas demokratiskt av de berörda parterna.

För att möjliggöra detta finns det två typer av utförare: allmänna utförare och begränsade utförare. En allmän utförare svarar alltid inför folket i sin helhet. En begränsad utförare får däremot sina uppdrag ifrån en begränsad valkrets. En begränsad valkrets kan till exempel vara alla människor som bor i en viss kommun, men det kan lika gärna vara landets alla lärare, eller alla människor som bor i hyreslägenhet. På så vis behöver inte subsidiaritetsprincipen bara gälla geografiska områden som idag. För att inte bryta den demokratiska principen har begränsade utförare alltid begränsad makt. Naturligtvis måste en begränsad utförare i första hand alltid följa de beslut som fattas av folket i sin helhet, men en begränsad utförare ska också lämna företräde åt en allmän utförare i färd med att utföra sitt uppdrag åt folket. Man kan säga att begränsade utförare är underordnade allmänna utförare. En begränsad utförare kan också vara underordnad en annan begränsad utförare om dess valkrets utgör en del av den senares valkrets.

Partiprogram

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

Vägen till verklig demokrati

Aldrig tidigare i historien har medborgarna givits denna möjlighet och det finns därför mycket att vinna. Men det finns också skäl till en sund försiktighet. Även om Sverige har en engagerad och välutbildad befolkning så måste människor få tid att låta tankarna om en aktiv demokrati mogna. Tillsammans med Svenska folket vill se ett demokratisystem växa fram som är kapabelt att hantera beslutsfattande som omfattar miljontals individer. Vi förväntar oss inte att utvecklingen ska ske över en natt, men vi är övertygade om att det kommer att vara väl värt en viss väntan. Genom att ställa upp i val precis som andra partier införs aktiv demokrati i den takt som passar det Svenska folket.

Demokratisystemet

Vår målsättning är att skapa en lättbegriplig Internetbaserad demokrati som gör det möjligt att sammanställa folkets gemensamma åsikt. Utöver att erbjuda medborgare möjligheten att lägga förslag och rösta på dem vill vi utveckla demokratins språk ytterligare och ge medborgarna tillgång till rik uttryckskraft. Medborgarna ska kunna uttrycka sin åsikt på ett mer precist sätt samtidigt som det finns demokratiska metoder för att sammanställa den gemensamma åsikten. Vi vill till exempel ge medborgaren en möjlighet att uttrycka prioriteringar, fördelningar samt värdesätta. Det är viktigt att medborgaren lätt ska kunna hitta rätt information i demokratisystemet, och för att åstadkomma det ska medborgaren kunna göra kvalificerade informationssökningar samt prenumerera på information av intresse. Vi vill också verka för att statens samtliga offentliga dokument blir enkelt nåbara via demokratisystemet. Detta kommer skapa samtal och kommunikation, samt utveckla och förstärka demokratin, s.k. deliberativ demokrati. Demokratisystemet kommer bli en naturlig mötesplats för alla som vill utbyta idéer och tankar, med eller utan hjälp av de demokratiska verktyg vi erbjuder. Det är vår målsättning att bli den största mötesplatsen på Internet för politiska diskussioner som rör Svensk politik och detta kan ske oberoende av vårt mandat i riksdagen.

Internet i demokratins tjänst

Tack vare ny informationsteknologi har vi kunnat ta direktdemokratin till nästa steg i utvecklingen. Med TV, radio och tidningar kan en person förmedla ett budskap till många vilket gynnar hierarkiska maktstrukturer. Med Internet kan många förmedla ett budskap till många, och det är något vi måste ta till vara på i demokratin. Partiet kommer att arbeta med praktiska frågor kring demokratisystemets användande. Eftersom demokratisystemet bara är tillgängligt via Internet är det avgörande att alla människor får tillgång till det. Redan idag kan offentliga bibliotek ge viss tillgång till vårt demokratisystem, men vi vill säkerställa att det verkligen täcker behovet. Ingen ska behöva boka tid . Det ska finnas kapacitet för allas behov oavsett inkomst. Bibliotekarierna ska också utbildas så att de kan visa väljarna hur demokratisystemet fungerar.

Säkerhet

En annan central fråga för partiet är utvecklingen av ett säkert demokratisystem. Det viktigaste är att försvåra intrång som kan förvanska den uttryckta folkviljan, men det är också viktigt att en medborgare kan vara anonym i demokratisystemet. Det senare är viktigt för att förhindra åsiktsregistrering och röstköp. Dagens Internetbanker har bevisat att det går att skapa Internetbaserad mjukvara med tillfredsställande säkerhet. I det första skedet så kommer också vårt demokratisystem att ha en motsvarande säkerhet. Men vi vill också garantera att inte ens korrupta partifunktionärer ska kunna göra intrång i demokratisystemet; folkets sammanställda åsikt är nämligen långt mer värdefull än pengar någonsin kan vara. För att uppnå exceptionella krav på säkerhet kommer vi därför på sikt att införa flera oberoende demokratiservrar som drivs av oberoende organisationer och som kontrollerar varandra. En enskild demokratiserver ska inte ens kunna röja en medborgares identitet. Slutligen kommer på vanligt sätt oberoende klassiska opinionsundersökningar bekräfta den statistiska riktigheten eller oriktigheten i resultaten. En trygghet och säkerhetsventil för viktiga frågor som kan fungera oberoende av den digitala världen.

Demokratins språk

Man kan se omröstningar som en del av det språk som människor använder för att uttrycka sin åsikt. Det som gör omröstningar speciella är att det går att på ett demokratiskt sätt sammanställa olika människors åsikter för att fastslå en gemensam åsikt, kanske för att fatta ett gemensamt beslut. Därför kan vi också säga att omröstningar utgör en del av demokratins språk. Men demokratins språk är precis som alla andra mänskliga språk någonting som ständigt måste utvecklas i takt med människors ökade kunskap och behov av kommunikation. Ett språk som inte utvecklas i takt med dess användare tappar på sikt uttryckskraft, något som i det här fallet ger upphov till taktikröstning, stelbenthet och nyanslöshet. Vi i Aktiv Demokrati ser det som vår främsta uppgift att utveckla demokratins språk. En av dessa modeller är den kontinuerliga omröstningen som används för att fastställa partiets övergripande åsikt rörande enskilda beslut. Men demokratins språk får inte begränsas till att lägga förslag och ta ställning till dem. Vi i aktiv demokrati vill därför verka för en demokrati där väljarens åsikt kan utgöras av till exempel en prioritetslista, en procentsats eller en fördelning av något slag beroende på vilka behov som uppkommer. I takt med partiets utveckling kommer demokratins språk att utvecklas, men det slutgiltiga målet är att lägga utvecklingen av demokratins språk i händerna på medborgarna själva, för då blir det också ett demokratiskt språk. Nyanslöshet är ett problem som betyder att viktiga frågor kan undanhållas från medborgaren genom att begränsa demokratins språk. Taktikröstning kan uppstå om en medborgare tror sig mista sitt inflytande om denne inte tar hänsyn till den rådande opinionen. Detta medför att opinionsundersökningarna styr medborgarens val och inte medborgarens verkliga åsikt. Genom att öka uttryckskraften på demokratins språk kan taktikröstning och minskad demokrati undvikas.

Partiprogram

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

En direktdemokratisk agenda

Det vanliga förfarandet med en politisk dagordning har tjänat demokratin väl, men för att kunna skapa ordning i ett parlament med miljontals röstande behövs i framtiden någonting bättre än en dagordning. Problemet är att en politisk dagordning på förhand sätter upp en tidpunkt då beslut måste fattas, och då de röstande måste ha bestämt sig. Vi i aktiv demokrati har istället funnit det lämpligt att vända på begreppen. Istället låter vi tiden för beslutsfattandet vara beroende av i vilken takt som medborgarna bestämmer sig, för vem kan med rätt tvinga medborgare att bestämma sig vid en viss tidpunkt?

Kontinuerliga omröstningar

Den här idén har gett upphov till vad vi kallar för kontinuerliga omröstningar. Följande lista beskriver egenskaperna hos de kontinuerliga omröstningarna som har flera fördelar.

• Alla medborgare kan när som helst lägga ett förslag. Förslaget kan antingen bifallas eller förkastas efter en viss tid som man på förhand ej kan veta. Detta har i många fall kallats för medborgarinitiativ.
• Systemet har en demokratisk censur vilket betyder att systemet är självsanerande på oseriösa förslag och skräp. Det krävs bara att några utav den ansvarsfulla majoriteten röstar emot ett oseriöst förslag för att det ska tappa stöd och försvinna ur allmänhetens synfält. På så vis behöver ingen utöva odemokratisk censur.
• Ett förslag som väcker minimalt med uppmärksamhet kan ändå bifallas om förslaget stöds av en majoritet av dem som röstat. Men det går inte att smyga igenom ett sådant beslut eftersom tiden som ges för att uppmärksamma ett förslag ökar ju färre som röstat på förslaget. Vi kan kalla den här egenskapen för aktivitetsstyrd betänketid.
• Ett förslag som väcker stor uppmärksamhet kan leda till beslut på kort tid om det finns en stark majoritet bakom beslutet. Om däremot ett förslag stöds av en svag majoritet tas det som tecken på att frågan behöver debatteras mer, och det tar längre tid att få igenom beslutet. Vi kan kalla den här egenskapen för koncensusstyrd betänketid.
• Om beslutsfattandet trots ovanstående mekanismer skulle gå för snabbt eller för långsamt, så går det att kalibrera beslutsfattandets tempo genom att ändra värdet på demokratikonstanten. Med dagens inställningar tar det en vecka till beslut om hela Sveriges befolkning röstar för ett förslag, två veckor om bara halva befolkningen röstar och ca 9000 000 veckor om bara en ensam person skulle rösta för förlaget.

Som synes har vårt omröstningsförfarande egenskaper som är väl lämpade för ett demokratisystem kapabelt att behandla en stor mängd förslag dagligen utan att människor känner sig stressade av någon politisk dagordning. I vårt system sätter folket själva dagordningen samtidigt som de röstar.

Som en dragkamp

Trots dessa intressanta egenskaper är vår omröstningsmodell inte särskilt komplicerad. Det går att likna vår omröstningsmodell med en virtuell dragkamp som avgör om ett förslag ska bifallas eller förkastas. En dragkamp där det står alla fritt att hoppa in på valfri sida, och där man även kan byta sida om man skulle ändra åsikt. Ju starkare det ena laget är i jämförelse med motståndarlaget, desto fortare avgörs dragkampen. Men för att garantera att det alltid tar en viss tid att fatta ett beslut är en tyngd fäst i mitten av repet (i ovanstående figur en lastpall med ett ton tegelstenar på). Tyngden är en garanti för att ett beslut inte ska fattas innan människor getts en chans att delta i beslutsprocessen. I denna virtuella värld av dragkamper är såklart alla exakt lika starka, förutom delegater som drar åt medborgare som delegerat.

Ackumulerat och momentant stöd

För dig som vill förstå i detalj hur vår omröstningsmodell fungerar sammanfattar vi här huvuddragen. Varje förslag har ett momentant stöd och ett ackumulerat stöd som båda börjar på 0 när förslaget läggs.

Varje medborgare kan sedan rösta för (1), emot (-1) eller blankt (0) på förslaget, de medborgare som ännu inte har röstat antas ha röstat blankt (0). Varje dag beräknas det momentana stödet som medelvärdet av alla medborgares röster, i figuren nedan motsvaras det av den vertikala axeln. Varje dag adderas det momentana stödet till det ackumulerade stödet, som således bildar arean under kurvan. Om det ackumulerade stödet (arean under kurvan) når över 1 blir förslaget bifallet, om det når under -1 blir förslaget förkastat. Dessutom så nollställs det ackumulerade stödet varje gång det momentana stödet växlar tecken.

Om att hitta rätt förslag

Det är viktigt att medborgaren kan få en överblick över de olika förslagen som är under omröstning, och hur stödet på dem förändras. Till exempel ska medborgaren kunna välja att bara se de förslag som har en chans att bifallas inom en snar framtid. Det går lätt att göra tack vare det momentana och ackumulerade stödet. Det ska också gå att sålla fram förslag beroende på vilka frågor som de berör, t.ex. skola, vård, ekonomi etc. På så vis behöver man inte bevaka alla förslag, utan bara aktuella förslag som man direkt eller indirekt känner sig berörd av. På det här sättet kan stora mängder frågor avhandlas utan att man i onödan behöver slösa på medborgarens värdefulla och begränsade tid. Vi ser medborgarens möjlighet att söka bland stora mängder information som en viktig del i demokratin.

Att prioritera, fördela och värdesätta

Att prioritera, fördela och värdesätta är saker vi alla gör i våra liv, så varför ska man inte kunna uttrycka sådant i demokratins språk? Därför erbjuder vårt demokratisystem sammanställningar för tal, fördelningar och prioritetslistor. Vid taktikröstning tar många medborgarna hänsyn till den rådande opinionsbilden för att kunna maximera sin möjlighet till inflytande. Därför blir inte resultatet rättvist. Vi har därför lagt ner mycket energi på att eliminera möjligheten för taktikröstning, och vi har lyckats nästan helt. Vid sammanställning av ett tal så används medianen, vilket omöjliggör taktikröstning. Vi har också lyckats helt med sammanställning av en prioritetslista. Då skapas först ett prioritetsnätverk som i detalj summerar åsikterna hos de röstande, och det blir därför omöjligt att taktikrösta. Utifrån prioritetsnätverket kan man sedan färdigställa en slutgiltig prioritetslista. Endast vid sammanställning av resursfördelning finns en teoretisk möjlighet till taktikröstning, men vi anser det högst osannolikt att det skulle gå att utnyttja den möjligheten i praktiken.

Användning av allmänna sammanställningar

De sammanställningar vi visat i det här avsnittet kan naturligtvis inte göra någon nytta på egen hand. För att de ska få någon kraft måste man referera till dem genom olika beslut. Förslagstexten i ett förslag kan till exempel hänvisa till sammanställningar. På sikt kommer sammanställningar att kunna integreras som en naturlig del av de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet. Styrdokumentet fungerar som ett stöd för utförare så att folkets uppsatta mål och budgetar kan realiseras.

Demokratisk versionshantering

Demokratisk versionshantering är ett mycket bra sätt att enas om formuleringar. Demokratisk versionshantering förenar tankar ifrån både den kontinuerliga omröstningen och sammanställningen av prioritetslistor. Tanken är att ta ett mer handfast grepp om de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet, samt att ta hänsyn till det faktum att den inbördes ordningen mellan olika beslut kan vara av betydelse. När ett styrdokument växer fram bland många alternativa versioner, så utgör de olika versionerna ett evolutionsträd, ett evolutionsträd där det nuvarande dokumentet kan ses som det förslag som skapat mest enighet och stöd, men där det ständigt finns nya kandidatversioner som kan ta över dess plats. För att skapa ordning så kasseras även de versioner som ligger längs någon död utvecklingsgren. Den intressanta frågan är alltså hur en den nuvarande versionen byts ut mot en av kandidatversionerna. Man kan säga att evolutionsprocessen vid varje tidpunkt står vid ett vägval, och som ni kanske har förstått vid det här laget, så är en sammanställning av en prioritetslista den enda rättvisa metoden för alla medlemmar att göra ett val bland flera alternativ. I princip så görs alltså en sammanställning av en prioritetslista vid varje förgrening i versionsträdet, eller vad vi kan kalla för versionsvägval. I figuren nedan är kandidatversioner med låg sammanställd prioritet lätt utsuddade, allt för att de väsentliga versionerna ska framträda. Som följande figur visar går det också att rösta på framtida vägval i förväg, och på så sätt snabba upp processen ytterligare. Följande figur visar när en medlem på förhand tar ställning i ett framtida vägval. För att skapa en kontinuerlig process är sammanställningen av prioritetslistorna något annorlunda än i vanliga fall. Man använder visserligen prioritetsnätverk, men på ett något annorlunda sätt där pilarna sakta växer fram. Det viktiga är att vi även här har kunnat eliminera möjligheten till taktikröstning.

Partiets konstitutionella uppbyggnad

Hur partiet fattar beslut styrs i detalj av ett reglemente, vilket är ett styrdokument. Implementeringen av demokratisystemet ska följa de krav och riktlinjer som finns uppsatta i reglementet. För garantera att reglementet vid varje tidpunkt beskriver partiets beslutsfattande får inget fattat beslut strida mot reglementet. Därför finns en regelskötare som granskar varje bifallet förslag så att det inte strider mot reglementet, regelskötaren kan jämföras med Riksdagens konstitutionsutskott. Om ett bifallet förslag strider mot reglementet så har regelskötaren makt att refusera ett förslag trots att det bifallits. Men det är viktigt att poängtera att ett bifallet förslag bara kan refuseras om det anses strida mot reglementet och inte av någon annan orsak. Regelskötare som mot förmodan skulle missbruka eller missköta sitt ämbete kan avsättas per omgående. Reglementet är ett lexikon över demokratins språk, och för att förändra demokratins språk måste man ändra reglementet. Reglementet är därför föremål för ständig utveckling av medborgarna själva. Vi tänker oss att reglementet kommer att utvecklas med hjälp av demokratisk versionshantering.

Partiprogram

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

Vår grundidé är att alla medborgare, med fötterna fast förankrade i samhällets olika delar ska kunna påverka politiken direkt eller indirekt rakt in i riksdagen genom ett internetbaserat demokratisystem.

Vi vill göra detta för vi anser att den “representativa demokratin” slutat fungera. Många politiker verkar idag styras av kortsiktiga egenintressen eller allmän inkompetens samtidigt som medborgarnas grundläggande intressen ignoreras. Politiker med civilkurage och idealism syns inte längre till i ledande positioner.

Vi anser inte heller att dagens partier uppfyller de krav som vi ställer på demokrati, samt att 4%-spärren utestänger initiativ som har berättigad rätt att få uppmärksamhet och inflytande. Vi bör därför tillsammans ta tillbaka ansvaret för politiken genom att skapa äkta demokrati i Sverige.

Den politiska grädden vet vad demokrati betyder (Demokrati betyder folkstyre) men de missförstår medvetet vad demokrati är för att kunna trygga sin makt och leva gott på de arvoden de skapat åt sig själva. De saknar hållbara argument som klarar en saklig debatt inför medborgarna. De påstår bl.a. att deras kompetens inte kan jämföras med folkets. Vi vet alla att så inte är fallet. Det framgår nästan pinsamt tydligt alltför ofta.

Vi får inte låta detta fåvälde cementeras för då är inte diktaturen långt borta. Samma tendenser som föregick Hitlers maktövertagande kan vi nu skönja. Ökad arbetslöshet, ökad kriminalitet, ökande rasism och ökad fattigdom. Politikerna är ansvariga, men det är inte någon ny Hitler som är frälsningen mot en handikappad “representativ demokrati”, det har historien lärt Tyskland. Tvärt om så är det ökad demokrati som är lösningen. Du är medansvarig för att det sker.

Det är viktigt att vi vänder utvecklingen och skapar äkta demokrati medan det fortfarande är möjligt. Vi har fortfarande rätt att organisera oss så låt oss nu utnyttja detta! Vi kan tillsammans se till att uppdraget ifrån folket kommer i centrum. Vi kan stärka folkets påverkanskraft och därmed demokratin om vi hjälps åt.

Den viktigaste uppgiften som Aktiv Demokrati har är att ge medborgarna möjlighet att snabbt eliminera vissa politikers möjligheter till att fatta beslut, samt att snabbt kunna lyfta fram de kompetenta politikerna. Fyra år av vanstyre är för lång tid av vanstyre. Medborgarna måste kunna styra mer än så.

Allt eftersom folkets förståelse för politik ökar kommer folket effektivare och mer klarsynt kunna påverka den verklighet de lever i på ett demokratiskt sätt. Det kommer ge oss en demokrati värd namnet.

Det mest raffinerade är att detta parti har en opolitisk ideologi som helt avstår från tänkandet i rött och blått och lämnar varje avgörande till medborgaren, allt enligt direktdemokratiska principer blandat med äkta representativitet, även kallat. “representativ direktdemokrati”.

Det innebär i praktiken att du som delegat eller medborgare kan rösta rött och blått i olika frågor genom vårt parti. Om du väljer att bli delegat för andra medborgare innebär detta att du kan representera människor med liknande åsikter betydligt bättre. Dina åsikter och dina röstningar som delegat kommer på ett tydligt sätt presenteras för dina väljare genom ett s.k. röstningskonto.

Genom skriftliga avtal med partiet kommer partiets anställda “knapptryckare” i riksdagen att ha en bindande skyldighet att alltid följa den folkvilja som medborgarna fastslagit eller riskera stämning i skadeståndsmål. Vi kommer dessutom försöka trygga folkets röst genom att leta upp omutbara idealister för denna uppgift som värderar demokratiska principer högt.

Även partiets funktion styrs via demokratisystemet. Det finns därför ingen styrelse eller någon annan grupp partimedlemmar som har mer makt än andra, utan alla partimedlemmar har möjlighet att påverka alla frågor med samma kraft. Alla med rösträtt i riksdagen har rätt att rösta i partiet. D.v.s. 18 år och svensk medborgare.

Vår förhoppning är att allt fler medborgare vill bidra med sin kunskap och sitt engagemang och att vi på sikt kan omfatta större delen av Sveriges befolkning, för på det sättet blir aktiv demokrati ett parti för folket, av folket. Rik eller fattig, blå eller röd, utnyttjar vi ett gemensamt kunnande, förstår varann bättre, ökar antalet kreativa lösningar och får en synergieffekt som gör att alla vinner samtidigt. 1+1=3

Nya sorters maktstrukturer

Till en början kommer Aktiv demokrati innebära en frisk fläkt i Riksdagen då medborgarna plötsligt kan vara med och påverka direkt i riksdagens aktuella frågor, samt ta upp nya frågor på dagordningen. Det kommer bli en kaotisk upplevelse för många gamla rävar när de vanliga härskarteknikerna, kohandel och partipiskor upphör att fungera.

Vi tror dessutom att vårt nya system kommer förändra uppgifterna för politiska ledare och organisationschefer och hur de väljs. Svågerpolitik där chefer väljs efter familjeförhållanden etc. kommer bli mycket svårare, tror vi.

En politisk ledare blir nu en människa som andra människor frivilligt väljer att delegera till eller lyssna på och denne vägleder människor med sin visdom och sitt kunnande. För att vara en ledare måste man förtjäna folkets förtroende och ha argument för sina åsikter. En chans för förnuftet att äntligen kunna styra.

Chef inom statsförvaltningen blir nu den som har förmåga att förklara förutsättningar och begränsningar för folket och som visar att han eller hon kan verkställa de beslut som sedan leder i mål. En chans för de dugliga chefsämnena att visa vad de går för.

Lönesättning inom systemet

Det finns ingen motsättning i att vissa människor föredrar resultatbaserad lön jämfört med fast lön. Det kan vara rättvist och gynna alla hur man än ser det. Systemet kan givetvis vara flexibelt även på denna punkt så länge det har stöd i budgeten. Folket är delegaternas och knapptryckarnas arbetsgivare och avgör givetvis vad som är bäst.

Delegater

En viktig princip vid delegering är att medborgaren bara temporärt och på ett mycket begränsat sätt delegerar sin röst. En medborgare kan därför enkelt representera sig själv i vilken fråga som helst om delegatens åsikt inte stämmer överens med medborgarens och medborgaren ska när som helst kunna välja en annan delegat eller bli delegat själv om ingen bra delegat finns att tillgå. På så vis förstärks en demokratisk ledarroll hos delegaterna och medborgarnas självförtroende stärks samtidigt.

En delegat kan vara en person som skapar förtroende genom bra röstning, men det kan lika gärna vara en ideell organisation som Greenpeace, eller till och med ett av de befintliga politiska grupperingarna som väljer att fungera genom partiet. (observera att eventuell likhet med befintliga organisationer och partier nedan är en ren tillfällighet och bara ska ses som exempel på möjliga delegater, och har ingenting med vår opolitiska agenda att göra).

Möjligheten till delegering är också det som kommer att göra ökad direktdemokrati möjlig och rättvis. Inom demokratisystemet går det nämligen att bedriva partipolitik fast på ett nytt sätt. Vi har bjudit in flera av de etablerade partierna till att verka som delegater inom vårt demokratisystem. De har alla tackat nej.

Vi tror att detta bygger på att politikerna på ledande poster har tillskansat sig makt, karriärmöjligheter och födkrok inom politiken och känner otrygghet inför en övergång till Aktiv Demokrati. Vi förstår deras rädsla att förlora sin födkrok och ser därför att det måste ske på ett annat sätt. Vi får inte döma dem för hårt. De är bara människor.

Det mest realistiska alternativet blir nog att människor som överger de gamla partierna återskapar sina grupperingar inom vårt demokratisystem och ger väljarna mer personliga valmöjligheter inom sina grupper. Delegering ger på så vis alla medborgare samma möjlighet till inflytande oavsett om de deltar aktivt under vissa perioder eller mer passivt i andra perioder.

Vi tror att ökat medvetande, inflytande och ökad debatt mellan människor kan få bukt med de problem som de befintliga partierna dras med idag.

Utförare

Alla chefer finns inom den exekutiva(utförande) makten. Den utgörs av de som tagit på sig uppdrag ifrån folket genom demokratisystemet, dessa kallas för utförare. De kommer till en början att bestå mest av partiets representanter i beslutande församling samt partifunktionärer. Men det på sikt kan utförare komma att få större ansvar och bli organisationschefer. Vartefter Aktiv demokratis mandat ökar kan partiet även få inflytande över den exekutiva makt som idag utgörs av den befintliga statsapparaten.

Både delegater och utförare kan tillsammans verka för att politiken i sin helhet blir sammanhängande samtidigt som medborgarnas rätt till medbestämmande inte inskränks.

I avsnittet som beskriver demokratins språk kommer vi även se att det finns verktyg i själva demokratisystemet som kan användas för en mer sammanhängande politik, även när miljontals medborgare deltar direkt i beslutsprocessen.

Aktiva demokrater

En aktiv demokrati innebär en förändring i hur det politiska arbetet fördelas. Istället för att några få människor röstar i många frågor, ska nu många människor rösta på de relativt sett få frågor som de känner sig berörda av direkt eller indirekt.

Hur långtgående den förändringen går beror delvis på i vilken grad som medborgare använder möjligheten till delegering, men även utan någon större användning av delegering behöver ändå inte alla människor rösta i alla frågor.

Demokratisystemet är nämligen speciellt anpassat för att en mindre grupp med människor ska kunna rösta igenom ett förslag utan att det kommer som en överraskning för den stora majoriteten. Detta sker genom en egenskap som kallas för aktivitetsstyrd betänketid. Även andra egenskaper hos demokratisystemet är avsedda att kunna sortera i den mängd frågor som varje medborgare vill ta personlig ställning till.

Outnyttjad kapacitet

Genom att ge människor fri möjlighet att engagera sig i frågor de känner sig berörda av mobiliserar vi en stor kompetens ute bland landets människor som går helt förlorad i dagens demokrati.

Medborgarna har tillsammans en unik inblick i konsekvenserna av de beslut som fattas. Till exempel kan man med demokratisystemet ta till vara på lärares kompetens då rikstäckande beslut som rör skolfrågor fattas.

Man ska inte heller underskatta den tid som nio miljoner människor tillsammans kan lägga ner på politiskt arbete. Om en medborgare i genomsnitt skulle ägna 1 timme i veckan åt politik på riksplanet så skulle det fullständigt dränka den arbetsinsats som våra ca 300 riksdagspolitiker ägnar åt politik.

Vi skulle då kunna åstadkomma 30.000 ggr mer till vårt gemensamma Sverige, grovt räknat. Förmodligen bättre för alla att ägna en timme varje vecka åt en sakfråga av intresse än att exempelvis läsa in sig på olika fotbollslag och spela på stryktipset.

Hur mycket tid slösar vi egentligen bort på att lyssna till de etablerade partiernas ideologiska malande varje år? Vi är helt enkelt många fler än de som sitter i riksdagshuset och kan därför utföra ett mer omfattande arbete med större samlad verklig kompetens och kreativitet.

Begränsade utförare

Demokratisystemet stödjer även subsidiaritetsprincipen, d.v.s. principen om att alla beslut ska fattas så nära de berörda parterna som möjligt. Målsättningen är nämligen att även sådana beslut ska fattas demokratiskt av de berörda parterna.

För att möjliggöra detta finns det två typer av utförare: allmänna utförare och begränsade utförare. En allmän utförare svarar alltid inför folket i sin helhet. En begränsad utförare får däremot sina uppdrag ifrån en begränsad valkrets.

En begränsad valkrets kan till exempel vara alla människor som bor i en viss kommun, men det kan lika gärna vara landets alla lärare, eller alla människor som bor i hyreslägenhet. På så vis behöver inte subsidiaritetsprincipen bara gälla geografiska områden som idag.

Medborgarna kan i en viss begränsad valkrets också ges olika mycket inflytande. I en begränsad valkrets för ett universitet kan till exempel studenter ha 1 röst, doktorer 4 röster och professorer 16 röster.

För att inte bryta den demokratiska principen har begränsade utförare alltid begränsad makt. Naturligtvis måste en begränsad utförare i första hand alltid följa de beslut som fattas av folket i sin helhet, men en begränsad utförare ska också lämna företräde åt en allmän utförare i färd med att utföra sitt uppdrag åt folket.

Man kan säga att begränsade utförare är underordnade allmänna utförare. En begränsad utförare kan också vara underordnad en annan begränsad utförare om dess valkrets utgör en del av den senares valkrets.

Vägen till verklig demokrati

Aldrig tidigare i historien har medborgarna givits denna möjlighet och det finns därför mycket att vinna. Men det finns också skäl till en sund försiktighet. Även om Sverige har en engagerad och välutbildad befolkning så måste människor få tid att låta tankarna om en aktiv demokrati mogna.

Tillsammans med Svenska folket vill se ett demokratisystem växa fram som är kapabelt att hantera beslutsfattande som omfattar miljontals individer.

Vi förväntar oss inte att utvecklingen ska ske över en natt, men vi är övertygade om att det kommer att vara väl värt en viss väntan. Genom att ställa upp i val precis som andra partier införs aktiv demokrati i den takt som passar det Svenska folket.

Demokratisystemet

Vår målsättning är att skapa en lättbegriplig Internetbaserad demokrati som gör det möjligt att sammanställa folkets gemensamma åsikt. Utöver att erbjuda medborgare möjligheten att lägga förslag och rösta på dem vill vi utveckla demokratins språk ytterligare och ge medborgarna tillgång till rik uttryckskraft.

Medborgarna ska kunna uttrycka sin åsikt på ett mer precist sätt samtidigt som det finns demokratiska metoder för att sammanställa den gemensamma åsikten. Vi vill till exempel ge medborgaren en möjlighet att uttrycka prioriteringar, fördelningar samt värdesätta.

Det är viktigt att medborgaren lätt ska kunna hitta rätt information i demokratisystemet, och för att åstadkomma det ska medborgaren kunna göra kvalificerade informationssökningar samt prenumerera på information av intresse. Vi vill också verka för att statens samtliga offentliga dokument blir enkelt nåbara via demokratisystemet. Detta kommer skapa samtal och kommunikation, samt utveckla och förstärka demokratin, s.k. deliberativ demokrati.

Demokratisystemet kommer bli en naturlig mötesplats för alla som vill utbyta idéer och tankar, med eller utan hjälp av de demokratiska verktyg vi erbjuder. Det är vår målsättning att bli den största mötesplatsen på Internet för politiska diskussioner som rör Svensk politik och detta kan ske oberoende av vårt mandat i riksdagen.

Internet i demokratins tjänst

Tack vare ny informationsteknologi har vi kunnat ta direktdemokratin till nästa steg i utvecklingen. Med TV, radio och tidningar kan en person förmedla ett budskap till många vilket gynnar hierarkiska maktstrukturer. Med Internet kan många förmedla ett budskap till många, och det är något vi måste ta till vara på i demokratin.

Partiet kommer att arbeta med praktiska frågor kring demokratisystemets användande. Eftersom demokratisystemet bara är tillgängligt via Internet är det avgörande att alla människor får tillgång till det.

Redan idag kan offentliga bibliotek ge viss tillgång till vårt demokratisystem, men vi vill säkerställa att det verkligen täcker behovet. Ingen ska behöva boka tid . Det ska finnas kapacitet för allas behov oavsett inkomst. Bibliotekarierna ska också utbildas så att de kan visa väljarna hur demokratisystemet fungerar.

Partiet kommer följaktligen också att driva frågan om att tillgång till Internet ska anses ingå i existensminimum, på samma sätt som tillgången till TV och Radio gör idag.

Säkerhet

En annan central fråga för partiet är utvecklingen av ett säkert demokratisystem. Det viktigaste är att försvåra intrång som kan förvanska den uttryckta folkviljan, men det är också viktigt att en medborgare kan vara anonym i demokratisystemet. Det senare är viktigt för att förhindra åsiktsregistrering och röstköp.

Dagens Internetbanker har bevisat att det går att skapa Internetbaserad mjukvara med tillfredsställande säkerhet. I det första skedet så kommer också vårt demokratisystem att ha en motsvarande säkerhet. Men vi vill också garantera att inte ens korrupta partifunktionärer ska kunna göra intrång i demokratisystemet; folkets sammanställda åsikt är nämligen långt mer värdefull än pengar någonsin kan vara.

För att uppnå exceptionella krav på säkerhet kommer vi därför på sikt att införa flera oberoende demokratiservrar som drivs av oberoende organisationer och som kontrollerar varandra. En enskild demokratiserver ska inte ens kunna röja en medborgares identitet. Som jämförelse kan nämnas att vår planerade säkerhet kommer att vida överstiga den som omgärdat USA:s atomvapen under kalla kriget; då vilade världens öde i händerna på bara ett fåtal individer.

Slutligen kommer på vanligt sätt oberoende klassiska opinionsundersökningar bekräfta den statistiska riktigheten eller oriktigheten i resultaten. En trygghet och säkerhetsventil för viktiga frågor som kan fungera oberoende av den digitala världen.

Demokratins språk

Man kan se omröstningar som en del av det språk som människor använder för att uttrycka sin åsikt. Det som gör omröstningar speciella är att det går att på ett demokratiskt sätt sammanställa olika människors åsikter för att fastslå en gemensam åsikt, kanske för att fatta ett gemensamt beslut. Därför kan vi också säga att omröstningar utgör en del av “demokratins språk”.

Men demokratins språk är precis som alla andra mänskliga språk någonting som ständigt måste utvecklas i takt med människors ökade kunskap och behov av kommunikation.

Ett språk som inte utvecklas i takt med dess användare tappar på sikt uttryckskraft, något som i det här fallet ger upphov till taktikröstning, stelbenthet och nyanslöshet. Vi i Aktiv Demokrati ser det som vår främsta uppgift att utveckla demokratins språk.

En av dessa modeller är den “kontinuerliga omröstningen” som används för att fastställa partiets övergripande åsikt rörande enskilda beslut.

Men demokratins språk får inte begränsas till att lägga förslag och ta ställning till dem. Vi i aktiv demokrati vill därför verka för en demokrati där väljarens åsikt kan utgöras av till exempel en prioritetslista, en procentsats eller en fördelning av något slag beroende på vilka behov som uppkommer.

I takt med partiets utveckling kommer demokratins språk att utvecklas, men det slutgiltiga målet är att lägga utvecklingen av demokratins språk i händerna på medborgarna själva, för då blir det också ett ”demokratiskt språk”

Men är verkligen utvecklingen av det demokratiska språket nödvändigt kan man undra? Hur allvarligt är egentligen taktikröstning? Som exempel kan nämnas den diskussion som uppkom strax före valet i då George W. Bush valdes som president i USA år 2000.

I delstaten Florida hotades demokraternas seger av guvernören Nader som tog röster ifrån det demokratiska partiet. När kampen mellan Bush och Gore hårdnade och det stod klart att demokraterna kunde förlora, gick Nader plötsligt ut och vädjade till sina väljare att rösta på demokraterna.

Nader tyckte nämligen själv att en seger för republikanerna skulle vara sämre än en förlust för honom själv. Väljarna ställdes här inför ett dilemma; skulle de rösta på den kandidat de tyckte var bäst, eller skulle de taktikrösta?

Det som skulle ha varit en demokratisk omröstning med respekt för medborgarnas åsikt förvandlades till en förvirrad gissningslek där medborgarna tvingas uppskatta opinionen innan valet.

Felet är naturligtvis att demokratins språk i det här fallet varit otillräckligt; om varje medborgare istället hade gjort en prioritetslista över sina önskade kandidater så hade frågan om taktikröstning aldrig uppstått, och kanske hade valet i Florida fått en annan utgång.

Bush vann ju bara med 2229 rösters övertag, och hur många av de 101 906 Floridabor som röstade på Nader hade föredragit Gore framför Bush? Ingen vet, för frågan ställdes aldrig till medborgarna.

Taktikröstning förekommer även i Sverige mellan partierna p.g.a. 4%-spärren som de etablerade politikerna valt att införa.

Nyanslöshet är ett liknande problem som betyder att viktiga frågor kan undanhållas från medborgaren genom att begränsa demokratins språk. Båda dessa problem kan förhindras med att göra demokratins språk rikare.

Slutsats: Taktikröstning kan uppstå om en medborgare tror sig mista sitt inflytande om denne inte tar hänsyn till den rådande opinionen. Detta medför att opinionsundersökningarna styr medborgarens val och inte medborgarens verkliga åsikt. Genom att öka uttryckskraften på demokratins språk kan taktikröstning och minskad demokrati undvikas.

En direktdemokratisk agenda

Det vanliga förfarandet med en politisk dagordning har tjänat demokratin väl, men för att kunna skapa ordning i ett parlament med miljontals röstande behövs i framtiden någonting bättre än en dagordning.

Problemet är att en politisk dagordning på förhand sätter upp en tidpunkt då beslut måste fattas, och då de röstande måste ha bestämt sig. Vi i aktiv demokrati har istället funnit det lämpligt att vända på begreppen. Istället låter vi tiden för beslutsfattandet vara beroende av i vilken takt som medborgarna bestämmer sig, för vem kan med rätt tvinga medborgare att bestämma sig vid en viss tidpunkt?

Kontinuerliga omröstningar

Den här idén har gett upphov till vad vi kallar för kontinuerliga omröstningar. Följande lista beskriver egenskaperna hos de kontinuerliga omröstningarna som har flera fördelar.

• Alla medborgare kan när som helst lägga ett förslag. Förslaget kan antingen bifallas eller förkastas efter en viss tid som man på förhand ej kan veta. Detta har i många fall kallats för medborgarinitiativ.
• Systemet har en demokratisk censur vilket betyder att systemet är självsanerande på oseriösa förslag och skräp. Det krävs bara att några utav den ansvarsfulla majoriteten röstar emot ett oseriöst förslag för att det ska tappa stöd och försvinna ur allmänhetens synfält. På så vis behöver ingen utöva odemokratisk censur.
• Ett förslag som väcker minimalt med uppmärksamhet kan ändå bifallas om förslaget stöds av en majoritet av dem som röstat. Men det går inte att smyga igenom ett sådant beslut eftersom tiden som ges för att uppmärksamma ett förslag ökar ju färre som röstat på förslaget. Vi kan kalla den här egenskapen för aktivitetsstyrd betänketid.
• Ett förslag som väcker stor uppmärksamhet kan leda till beslut på kort tid om det finns en stark majoritet bakom beslutet. Om däremot ett förslag stöds av en svag majoritet tas det som tecken på att frågan behöver debatteras mer, och det tar längre tid att få igenom beslutet. Vi kan kalla den här egenskapen för koncensusstyrd betänketid.
• Om beslutsfattandet trots ovanstående mekanismer skulle gå för snabbt eller för långsamt, så går det att kalibrera beslutsfattandets tempo genom att ändra värdet på demokratikonstanten. Med dagens inställningar tar det en vecka till beslut om hela Sveriges befolkning röstar för ett förslag, två veckor om bara halva befolkningen röstar och ca 9000 000 veckor om bara en ensam person skulle rösta för förlaget.

Som synes har vårt omröstningsförfarande egenskaper som är väl lämpade för ett demokratisystem kapabelt att behandla en stor mängd förslag dagligen utan att människor känner sig stressade av någon politisk dagordning. I vårt system sätter folket själva dagordningen samtidigt som de röstar.

Som en dragkamp

Trots dessa intressanta egenskaper är vår omröstningsmodell inte särskilt komplicerad. Det går att likna vår omröstningsmodell med en virtuell dragkamp som avgör om ett förslag ska bifallas eller förkastas. En dragkamp där det står alla fritt att hoppa in på valfri sida, och där man även kan byta sida om man skulle ändra åsikt.

Ju starkare det ena laget är i jämförelse med motståndarlaget, desto fortare avgörs dragkampen. Men för att garantera att det alltid tar en viss tid att fatta ett beslut är en tyngd fäst i mitten av repet (i ovanstående figur en lastpall med ett ton tegelstenar på). Tyngden är en garanti för att ett beslut inte ska fattas innan människor getts en chans att delta i beslutsprocessen.

I denna virtuella värld av dragkamper är såklart alla exakt lika starka, förutom delegater som drar åt medborgare som delegerat.

Ackumulerat och momentant stöd

För dig som vill förstå i detalj hur vår omröstningsmodell fungerar sammanfattar vi här huvuddragen. Varje förslag har ett momentant stöd och ett ackumulerat stöd som båda börjar på 0 när förslaget läggs.

Varje medborgare kan sedan rösta för (1), emot (-1) eller blankt (0) på förslaget, de medborgare som ännu inte har röstat antas ha röstat blankt (0).

Varje dag beräknas det momentana stödet som medelvärdet av alla medborgares röster, i figuren nedan motsvaras det av den vertikala axeln. Varje dag adderas det momentana stödet till det ackumulerade stödet, som således bildar arean under kurvan.

Om det ackumulerade stödet (arean under kurvan) når över 1 blir förslaget bifallet, om det når under -1 blir förslaget förkastat. Dessutom så nollställs det ackumulerade stödet varje gång det momentana stödet växlar tecken.

Om att hitta rätt förslag

Det är viktigt att medborgaren kan få en överblick över de olika förslagen som är under omröstning, och hur stödet på dem förändras. Till exempel ska medborgaren kunna välja att bara se de förslag som har en chans att bifallas inom en snar framtid. Det går lätt att göra tack vare det momentana och ackumulerade stödet.

Det ska också gå att sålla fram förslag beroende på vilka frågor som de berör, t.ex. skola, vård, ekonomi etc. På så vis behöver man inte bevaka alla förslag, utan bara aktuella förslag som man direkt eller indirekt känner sig berörd av.

På det här sättet kan stora mängder frågor avhandlas utan att man i onödan behöver slösa på medborgarens värdefulla och begränsade tid. Vi ser medborgarens möjlighet att söka bland stora mängder information som en viktig del i demokratin.

Att prioritera, fördela och värdesätta

Att prioritera, fördela och värdesätta är saker vi alla gör i våra liv, så varför ska man inte kunna uttrycka sådant i demokratins språk? Därför erbjuder vårt demokratisystem sammanställningar för tal, fördelningar och prioritetslistor.

Vid taktikröstning tar många medborgarna hänsyn till den rådande opinionsbilden för att kunna maximera sin möjlighet till inflytande. Därför blir inte resultatet rättvist.

Vi har därför lagt ner mycket energi på att eliminera möjligheten för taktikröstning, och vi har lyckats nästan helt. Vid sammanställning av ett tal så används medianen, vilket omöjliggör taktikröstning. Vi har också lyckats helt med sammanställning av en prioritetslista. Då skapas först ett prioritetsnätverk som i detalj summerar åsikterna hos de röstande, och det blir därför omöjligt att taktikrösta. Utifrån prioritetsnätverket kan man sedan färdigställa en slutgiltig prioritetslista.

Om schlagerfestivalen hade använt vår metod för sammanställning av prioritetslistor så hade man kunnat skippa alla tidsödande moment med delomgångar och finalomgång; alla röstande hade skickat in en lista över sina favoriter ordnade efter prioritet, och vinnaren skulle därefter kunna koras i ett enda svep. Det hade absolut inte varit långtråkigt och hade dessutom varit rättvist till 100%. Mer musik och mindre snack helt enkelt.

Endast vid sammanställning av resursfördelning finns en teoretisk möjlighet till taktikröstning, men vi anser det högst osannolikt att det skulle gå att utnyttja den möjligheten i praktiken. För den som är intresserad av att läsa mer om våra demokratiska sammanställningar så finns det mer dokument om dem på partiets hemsida.

Användning av allmänna sammanställningar

De sammanställningar vi visat i det här avsnittet kan naturligtvis inte göra någon nytta på egen hand. För att de ska få någon kraft måste man referera till dem genom olika beslut. Förslagstexten i ett förslag kan till exempel hänvisa till sammanställningar.

På sikt kommer sammanställningar att kunna integreras som en naturlig del av de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet.

Styrdokumentet fungerar som ett stöd för utförare så att folkets uppsatta mål och budgetar kan realiseras.

Demokratisk versionshantering

Demokratisk versionshantering är ett bra mycket sätt att enas om formuleringar. Demokratisk versionshantering förenar tankar ifrån både den kontinuerliga omröstningen och sammanställningen av prioritetslistor. Tanken är att ta ett mer handfast grepp om de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet, samt att ta hänsyn till det faktum att den inbördes ordningen mellan olika beslut kan vara av betydelse.

När ett styrdokument växer fram bland många alternativa versioner, så utgör de olika versionerna ett evolutionsträd, ett evolutionsträd där det nuvarande dokumentet kan ses som det förslag som skapat mest enighet och stöd, men där det ständigt finns nya kandidatversioner som kan ta över dess plats. För att skapa ordning så kasseras även de versioner som ligger längs någon död utvecklingsgren.

Den intressanta frågan är alltså hur en den nuvarande versionen byts ut mot en av kandidatversionerna. Man kan säga att evolutionsprocessen vid varje tidpunkt står vid ett vägval, och som ni kanske har förstått vid det här laget, så är en sammanställning av en prioritetslista den enda rättvisa metoden för alla medlemmar att göra ett val bland flera alternativ.

I princip så görs alltså en sammanställning av en prioritetslista vid varje förgrening i versionsträdet, eller vad vi kan kalla för versionsvägval. I figuren nedan är kandidatversioner med låg sammanställd prioritet lätt utsuddade, allt för att de väsentliga versionerna ska framträda.

Som följande figur visar går det också att rösta på framtida vägval i förväg, och på så sätt snabba upp processen ytterligare. Följande figur visar när en medlem på förhand tar ställning i ett framtida vägval.

För att skapa en kontinuerlig process är sammanställningen av prioritetslistorna något annorlunda än i vanliga fall. Man använder visserligen prioritetsnätverk, men på ett något annorlunda sätt där pilarna sakta växer fram. Det viktiga är att vi även här har kunnat eliminera möjligheten till taktikröstning.

Partiets konstitutionella uppbyggnad

Hur partiet fattar beslut styrs i detalj av ett reglemente, vilket är ett styrdokument. Implementeringen av demokratisystemet ska följa de krav och riktlinjer som finns uppsatta i reglementet.

För garantera att reglementet vid varje tidpunkt beskriver partiets beslutsfattande får inget fattat beslut strida mot reglementet. Därför finns en regelskötare som granskar varje bifallet förslag så att det inte strider mot reglementet, regelskötaren kan jämföras med Riksdagens konstitutionsutskott.

Om ett bifallet förslag strider mot reglementet så har regelskötaren makt att refusera ett förslag trots att det bifallits. Men det är viktigt att poängtera att ett bifallet förslag bara kan refuseras om det anses strida mot reglementet och inte av någon annan orsak. Regelskötare som mot förmodan skulle missbruka eller missköta sitt ämbete kan avsättas per omgående.

Reglementet är ett lexikon över demokratins språk, och för att förändra demokratins språk måste man ändra reglementet. Reglementet är därför föremål för ständig utveckling av medborgarna själva. Vi tänker oss att reglementet kommer att utvecklas med hjälp av demokratisk versionshantering.