av Erik Bengtsson » 2010-11-29 21.29
Om man t.ex. skall placera in alternativ D när man redan har rangordnat alternativ A, B och C. Då skulle man kunna säga att man har en skala graderad med alternativ A, B och C. Det borde då inte vara svårare att värdera alternativ D på en skala 1, 2, 3, 4 (platser före, mellan och efter alternativen) än att lägga till D i rangordningen. Snarare borde det vara enklare att värdera in alternativ på en likformig skala än på en skala där avstånden mellan graderingar kan variera. Att alternativ i så fall skall värderas in på en skala så grov som 1, 2, 3, 4 det var detta jag menade med ”dock inte alltid med så stor exakthet”. Man kanske i stället för att placera in alternativ bland de man redan rangordnat, kunde lägga till det bästa, näst bästa och så vidare. Antalet jämförelser borde då bli n * (n - 1) / 2, där n är antalet alternativ, d.v.s. ganska mycket för många alternativ.
Min metod går inte ut på att värdera alternativ utgående från någon absolut skala, så det spelar inte någon roll om man t.ex. lägger till ett visst tal till alla poäng. Man behöver alltså inte tänka på om hela skalan förskjutas åt något håll. Det spelar heller ingen roll om alla avstånd mellan alternativ blir lika många gånger större/mindre. Anta att man räknar om röstberättigades poäng till normerade poäng med noll poäng för det vinnande alternativet, positiva poäng för högre värderande alternativ och negativa för resten. Då borde röstberättigade få god förståelse för hur deras poängsättning medverkar till att utse det vinnande alternativet. Det alternativ som får högst summa av normerade poäng vinner ju och avstånden mellan inskrivna poäng och mellan normerade poäng är lika om man multiplicerar med respektive röstberättigads (framräknade) s.k. reduceringsfaktor. (En sådan redovisning av normerade poäng kan dock endast göras i (tidsmässigt) kontinuerliga omröstningar och/eller efter att omröstningsresultatet är fastslaget.)
Att omröstningsresultatet av min metod skulle vara så mycket svårare att verifiera, om det är korrekt, verkar heller inte så troligt. Röstberättigades möjlighet att kontrollera de som räknar samman indata till omröstningsprocessen, bygger på att en fil med hur alla röstar laddas hem. På denna fil är röstberättigades identitet krypterad så att valhemligheten inte avslöjas. För att en röstberättigad verkligen skall kunna kontrollera att det inte är något fuffens med röstsammanräkningen måste han/hon då helt och hållet förstå ett program i öppen källkod som bland annat kontrollräknar röster och dekrypterar den röstberättigades egna identitet. Alla röstberättigade som inte har sådana programmerings/datakunskaper får förlita sig på andra som har det. Att i detta program också inkludera något som implementerar en kontroll av min omröstningsmetod, borde inte bli så mycket svårare.
Beträffande om min metod klara av något som inte rangordningsmetoder klarar av, så är det inte bara frågan om att klara av utan också att klara av på ett bra sätt. Om en röstberättigad tycker att alternativ B är något sämre än alternativ A men mycket bättre än alternativ C, då borde man naturligtvis bättre kunna kompromissa denna röstberättigades vilja än om bara A, B, och C rangordnas. Med poängsättning borde denna röstberättigade inte påverka så mycket i valet mellan A och B men des då mer mellan B och C. Visst kanske röstberättigade inte vet exakt hur gärna eller ogärna de vill olika saker, men exaktheten blir inte större av att värderingen bara används till en rangordning som inte säger något om inbördes avstånd.
En tillämpning som sannolikt blir väldigt tokig om man använder rangordning är om värderingar/ranking av alternativ i ett antal olika frågor läggs samman till att bli en värdering av samtliga möjliga kombinationer av alternativ. Det har jag beskrivit ett antal gånger men aldrig fått några kommentarer om.
Om man t.ex. skall placera in alternativ D när man redan har rangordnat alternativ A, B och C. Då skulle man kunna säga att man har en skala graderad med alternativ A, B och C. Det borde då inte vara svårare att värdera alternativ D på en skala 1, 2, 3, 4 (platser före, mellan och efter alternativen) än att lägga till D i rangordningen. Snarare borde det vara enklare att värdera in alternativ på en likformig skala än på en skala där avstånden mellan graderingar kan variera. Att alternativ i så fall skall värderas in på en skala så grov som 1, 2, 3, 4 det var detta jag menade med ”dock inte alltid med så stor exakthet”. Man kanske i stället för att placera in alternativ bland de man redan rangordnat, kunde lägga till det bästa, näst bästa och så vidare. Antalet jämförelser borde då bli n * (n - 1) / 2, där n är antalet alternativ, d.v.s. ganska mycket för många alternativ.
Min metod går inte ut på att värdera alternativ utgående från någon absolut skala, så det spelar inte någon roll om man t.ex. lägger till ett visst tal till alla poäng. Man behöver alltså inte tänka på om hela skalan förskjutas åt något håll. Det spelar heller ingen roll om alla avstånd mellan alternativ blir lika många gånger större/mindre. Anta att man räknar om röstberättigades poäng till normerade poäng med noll poäng för det vinnande alternativet, positiva poäng för högre värderande alternativ och negativa för resten. Då borde röstberättigade få god förståelse för hur deras poängsättning medverkar till att utse det vinnande alternativet. Det alternativ som får högst summa av normerade poäng vinner ju och avstånden mellan inskrivna poäng och mellan normerade poäng är lika om man multiplicerar med respektive röstberättigads (framräknade) s.k. reduceringsfaktor. (En sådan redovisning av normerade poäng kan dock endast göras i (tidsmässigt) kontinuerliga omröstningar och/eller efter att omröstningsresultatet är fastslaget.)
Att omröstningsresultatet av min metod skulle vara så mycket svårare att verifiera, om det är korrekt, verkar heller inte så troligt. Röstberättigades möjlighet att kontrollera de som räknar samman indata till omröstningsprocessen, bygger på att en fil med hur alla röstar laddas hem. På denna fil är röstberättigades identitet krypterad så att valhemligheten inte avslöjas. För att en röstberättigad verkligen skall kunna kontrollera att det inte är något fuffens med röstsammanräkningen måste han/hon då helt och hållet förstå ett program i öppen källkod som bland annat kontrollräknar röster och dekrypterar den röstberättigades egna identitet. Alla röstberättigade som inte har sådana programmerings/datakunskaper får förlita sig på andra som har det. Att i detta program också inkludera något som implementerar en kontroll av min omröstningsmetod, borde inte bli så mycket svårare.
Beträffande om min metod klara av något som inte rangordningsmetoder klarar av, så är det inte bara frågan om att klara av utan också att klara av på ett bra sätt. Om en röstberättigad tycker att alternativ B är något sämre än alternativ A men mycket bättre än alternativ C, då borde man naturligtvis bättre kunna kompromissa denna röstberättigades vilja än om bara A, B, och C rangordnas. Med poängsättning borde denna röstberättigade inte påverka så mycket i valet mellan A och B men des då mer mellan B och C. Visst kanske röstberättigade inte vet exakt hur gärna eller ogärna de vill olika saker, men exaktheten blir inte större av att värderingen bara används till en rangordning som inte säger något om inbördes avstånd.
En tillämpning som sannolikt blir väldigt tokig om man använder rangordning är om värderingar/ranking av alternativ i ett antal olika frågor läggs samman till att bli en värdering av samtliga möjliga kombinationer av alternativ. Det har jag beskrivit ett antal gånger men aldrig fått några kommentarer om.