Ett budgetbeslut fattas alltid i klump, det vill säga antingen godkänns budgeten eller så förkastas den. Uppgiften att balansera budgeten faller alltså inte på folket som röstar om den utan på dem som författat den. I en representativ direktdemokrati kommer budgetar säkerligen läggas fram av de stora partierna. Att folket skulle kunna skapa en budget helt på egen hand är naturligtvis inte omöjligt, men komplicerat. Tills vidare fungerar det tillräckligt bra att låta partierna fortsätta konstruera budgetar.
Participatory Budgeting (Wikipedia) är ett stort område under utveckling. Det används främst på lokal nivå, men kan i framtiden komma att användas på alla nivåer.
Det kan tyckas omöjligt att få sju miljoner viljor att styra i samma riktning. Men riktigt så illa är det naturligtvis inte. I en representativ direktdemokrati kan man utgå ifrån att den stora massan medborgare inte kommer att rösta i den stora massan omröstningar. I de allra flesta frågor kommer med andra ord politiken att avgöras av ett fåtal politiska partier, ungefär som sker idag. Den direktdemokratiska aspekten, när tillräckligt många medborgare röstat direkt i en fråga för att deras röst ska bli avgörande, kommer antagligen bara fram i ett mindre antal stora frågor där partierna får se till att anpassa sina ståndpunkter efter folkets åsikter för att inte bli överkörda.
Beslut kan gå emot varandra i alla styrelseskick. Redan idag har riksdagen ett särskilt lagråd med uppgift att studera hur lagda förslag förhåller sig till existerande lagstiftning. Det finns ingen anledning att avskaffa det i en direktdemokrati. Om två beslut ändå krockar med varandra så är det alltid det senast fattade som gäller.
Tanken är att våra riksdagsledamöter ska representera ett tvärsnitt av den Svenska befolkningen på gott och ont. Så i många fall så har inte heller våra politiker tillräcklig utbildning för veta vad som är bra eller dåliga beslut. De får då lita helt blint på utomstående experter eller statliga tjänstemän.
I andra fall måste riksdagsrepresentanterna lyda blint vad deras parti topp säger åt dem att de ska rösta på (läs knapptryckarkompaniet) så frågan är om våra riksdagsledamöter faktiskt är så mycket bättre att fatta beslut en gemena man.
Skulle frågan vara för komplex för enskilda individer så kan man temporärt föra över sin röst till en delegat som man tror har de kunskaper som krävs. Alternativt så kan man välja att inte rösta alls i den frågan.
Blir det inte många “galna” förslag?
Mycket möjligt men det kommer inte att skilja sig ifrån de 3000-4000 motioner som riksdagen får ta emot årligen angående allt ifrån stort, smått, viktigt till oviktigt. Av alla dessa motioner så vinner endast 0.3 % riksdagsmajoritet (knapptryckarkompaniet, sida 93, 105). På samma sätt kommer de mest “galna” förslag inom AD att automatisk gallras bort. Och om de eventuellt inte skulle göra det så är det folkets vilja och det är även de som får stå för konsekvenserna.
Ska vi se till enskilda politiker på kommunnivå så verkar även de kunna komma på galna idéer utan folkets hjälp. Politikernas dröm i Götene angående en medeltidspark slutade med en nota på över 100 miljoner och en öda park något som enbart drabbar skattebetalarna. Tror ni folket skulle gjort samma misstag om de fick bestämma?
Ironiskt nog har i dessa yttersta tider – och i största hemlighet – Lenins partiteori kommit att prägla riksdagspartierna: Organisationerna är partiledningarnas verktyg. De lydiga blir kvar. De olydiga bryts ner.Wikiquote
Förmodade du också, min vän, att demokrati enbart var till för val, för politik, och för ett partinamn? Jag menar att demokrati enbart är användbar när den går vidare, blommar ut och ger frukt, i den högsta form av mänsklig interaktion, mellan övertygelser — i religion, litteratur, universitet och skolor — demokrati i allt offentligt och privat liv… Democratic Vistas, Galaxy magazine, 1867
Jag vet ingen säkrare plats för makten över samhället än folket, och om vi inte anser dem upplysta nog för att utöva sin kontroll med rättmätigt omdöme, är inte lösningen att ta makten ifrån dem, utan snarare att utbilda dem till bättre beslutsfattare. Det är den verkliga lösningen för missbruk av konstitutionell makt. Letter to William Charles Jarvis, 1820
När det gäller religion och politik är folks åsikter och övertygelser nästan alltid tagna från andrahandskällor, utan egen kontroll, från auktoriteter som själva inte undersökt saken, utan som har tagit dem från andra andrahandskällor utan kontroll, från folk vars åsikter i frågan inte var värt ett skit. The Autobiography of Mark Twain, 1959
Så länge folket inte bryr sig om att utöva sin frihet, kommer de som vill tyrannisera göra det; för tyranner är aktiva och flitiga, och kommer göra så i gudars namn, religiösa eller andra, för att snärja sovande människor. Anarchism & American Traditions, 1908
